Fortsätt till huvudinnehåll

Platsar Barnaby här?




Den några kilometer långa vägen mellan gamla riksettan från Rök mot Heda och gamla Rv 50 är en lisa för själen i högsommartid. Gula veteåkrar, små prydliga torp med välskötta trädgårdar, herrgårdsliknande mangårdsbyggnader med parkliknande omgivningar och något fallfärdigt ruckel. I fonden det mörkgröna Omberg.

Hillingstads blomsterkiosk har ännu inte öppnat för säsongen så vi rullar vidare mot Heda kyrka som är en av de vackraste kyrkbyarna i västra länsdelen. Den ovanliga exteriören för tankarna till en kyrka på den brittiska landsbygden. Vi går in genom den tjärdoftande kyrkporten och ser oss omkring i halvdunklet. En broschyr för 15 kr ger oss fyllig information om byggnadens historia och dess arkitektur. Det mesta är okända begrepp för min lekmannahjärna men jag läser att kyrkan byggdes om 1852-1858 och en renovering företogs 1950. Det var många lärda män som diskuterade ombyggnaden i mitten av 1800-talet innan byggmästare Abraham Nyström fick order att sätta igång.

Oavsett alla arkitektoniska finesser är Heda vackert och utsikten mot öster magnifik denna söndagseftermiddag.


Jag har fastnat för den här platsen i några år nu och alltid tyckt att den skulle vara den perfekta lokaliseringen för en svensk version av Morden i Midsomer. Huvudrollen som kommissarie Barnaby är vikt för Uffe Holmertz i Borensberg. Rollen som hans lätt obstinate assistent går till Torbjörn Gustafsson, bosatt i Kisa men bördig från Vadstena. Visserligen en något överårig assistent men jag har hört att smink kan göra underverk.

God middag, mina vänner.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En försvarsbjässe från Storgatan

År 1990 utsåg regeringen generallöjtnant Åke Sagrén till arméchef. Ett av hans första uppdrag som nyutnämnd var en inspektion på Kvarn. Eftersom jag bott granne med Åke Sagrén på Storgatan 21 A i Motala frågade jag dåvarande redaktören för Correns lördagsläsning, Åsa Christoffersson, om jag fick göra ett knäck. Åke Sagrén växte upp i en tvårummare med två bröder. Fadern var svarvare och anställd på centrala torpedverkstan som alla andra pappor i trappuppgången, och hemvärnschef i Motala under kriget. Mamman hette Annie och var husets snällaste tant. Familjen hade djupa Motalarötter. Åkes farfar drev häståkeri och hade en liten gård i Gamla Stan. Åke berättade att han gjorde sällskap med sin far när hemvärnet gick vakt på Strömbron under kriget. Medlemskapet i hemvärnet var det enda fritidsnöje han tilläts ha. Åke och hans bröder fick inte spela fotboll med de andra grabbarna på gården, all fritid gick åt till studierna. Min äldre bror berättade att den blivande arméchefen g...