Fortsätt till huvudinnehåll

Grävskopor ger lekutrymme åt grodor



Dammen på sexan.

 
Orkar ni med lite mer golf i bloggen? Bara en kort nyhet om Mjölby Golfklubbs miljöarbete så slår jag igen nyhetsfabriken till våren.

Under rubriken ”Golfbanan som våtmarksresurs” berättar klubbens miljöråd om det senaste miljöprojektet som omfattar grävningsarbeten i dammarna på hål nr 6 och 10. Projektets mål är att utföra biotopförbättrande åtgärder i dammarna och att skapa naturliga förutsättningar för den biologiska mångfalden. 

Samarbetspartners är Mjölby kommun, Länsstyrelsen och med ekonomiskt bidrag från Naturvårdsverkets LONA-bidrag (Lokalt naturvårdsprojekt).

Vad kommer då att hända i dammarna? Jo, grävskoporna tar sig an delar av dammarna för att göra dem större och skapa enstaka djuphålor. I dessa hålor kan man lägga ut sten och död ved för att gynna groddjur och andra arter samt att skapa gömslen och spridningskorridorer mellan land och vatten. Antar att en och annan golfboll kommer att leta sig ner i hålorna också.

Dammen på hål nr 6 är redan tömd och arbetet kommer att genomföras i november. Denna del av projektet kommer att vara klar till våren 2017. Arbetet i dammen på tian, som är väsentligt mindre, starar hösten 2017.

När jag skrev den här texten dök det osökt upp en hel del rubrikförslag i huvudet. ”Invasion av grävskopor på Miskarp.” ”Grävskopor ger grodor lekutrymme.” Hur många av bollarna är mina?” ”Här gömmer sig det vita guldet” ”Djuphål på savannen”. Medger att den sista är långsökt. Ger liksom felaktiga associationer.

För en golfare som undertecknad, som funderar mer på spelet än på miljöeffekter, dyker det upp en annan fråga. Hur många bollar ligger i dammen på sexan, hur många svordomar har korsat luften när bollarna rullat ner? Den här bilden ger kanske en viss uppfattning om antalet bollar, men vem vågar ge sig ut på den här gungflyn?


 
Mången bra score har strandat här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom