Ett liberalt näste

Om Mjölby röstade som Mantorp skulle Liberalerna vara kommunens näst största parti. Medan de stora grabbarna och tjejerna diskuterar om regeringsmakten inskränker jag mig till att granska den egna kommunens röstsiffror.

Så här ser Liberalernas resultat i kommunfullmäktigevalet ut,

Viby: 27,8% (+10,3) och största parti i valkretsen.

Veta: 24,7% (+7,5) och näst största parti

Mantorps centrum: 25,2% (+9,6) och näst största parti.

Mer än var fjärde väljare i Mantorp röstar alltså på Liberalerna. Ett liberalt näste om man så vill. Men för hela Mjölby kommun ser partiets siffror annorlunda ut. 9,5 procent av de avgivna röster vilket är två procentenheter bättre än 2014.

Varför ser det ut så här i kommunens snabbast växande del? Valledaren Tobias Josefsson framhåller Kristin Kellanders entusiastiska arbete som största orsak men jag anser att grunden lades av Jim Kellander och Carina Johansson sedan slutet av 1900-talet. Jim var för övrigt fullmäktiges ordförande 2006-2010.

Först står det, sen går det ... men det är inte Enköpingståge

Gårdagens valresultat kan orsaka stora förändringar på de högsta posterna i stadshuset. Socialdemokraterna backar 6,1 procentenheter men är ändå största parti med 30.6 procent.
Moderaterna backar något medan Sverigedemokraterna rycker fram precis som i övriga delar av landet. Om Alliansen återuppstår som den såg ut åren 2006-2010 blir den störst och då blir rookien Lars-Åke Pettersson troligen den som svingar klubban i kommunstyrelsen de närmaste fyra åren.

Den nuvarande majoriteten med S+C+KD+MP når bara upp till 21 mandat (kommunfullmäktige har 45 mandat). Inte heller Alliansen i dess gamla form får egen majoritet. SD är en stor vågmästare med åtta mandat (16,2 procent).

Men innan den feta damen sjunger ska vi se om inte S-veteranen Jörgen Oskarsson har ett ess i rockärmen att spela ut. Han antydde i Corren för ett par veckor sedan att Socialdemokraterna har en plan B. Liberalernas Curt Karlsson tror på en majoritet bestående av S och M. Sensationellt men inte orimligt.

Det kanske tar ett par veckor att skingra krutröken. Den som ändå var en fluga på väggen i Stadshusets många sammanträdesrum.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen