Fortsätt till huvudinnehåll

Daniel från Mantorp i hetluften



Mantorpsdomaren Daniel Gustavsson blev högst ofrivilligt huvudpersonen i söndagsmatchen mellan Hammarby-Kalmar FF på Tele 2 Arena. Han vinkade av ett segermål för offside och Hammarbys avbytare Vladimir Rodi´c  blev skogstokig och jagade Gustavsson på kanten.

Det hjälpte inte att TV-repriserna visade att Daniels beslut var korrekt. Rodic och hemmapubliken (en sekt?) krävde Gustavssons huvud på ett fat. Huvuddomaren Mohammed al-Hakim var allvarligt oroad över sin assisterande domares  säkerhet.

Jag gjorde en intervju med Daniel inför hans 40-årsdag för två år sedan. En målmedveten, välutbildad och seriös man som också är jurist till professionen. Han började döma ungdomsfotboll som ung.

-Under studieåren i Stockholm åkte jag hem varje helg under säsongen för att döma matcher i gärdesgårdsserien. Jag minns att min första match var Mantorps P 8-lag mot Degerön-Godegård på gamla Idrottsparken i Mantorp.

Daniel hade inte en tanke på att domarskapet skulle sluta i fotbollens finrum. Karriären och målsättningen har avancerat steg för steg.

-Jag tyckte det var stort att döma div II i Gullringen för att inte tala om premiären i superettan och senare allsvenskan, minns Daniel.

Du har ett ansvarsfyllt arbete på Kriminalvårdsstyrelsen, du är småbarnsförälder och flackar jorden runt som domare. Hur får du livspusslet att gå runt?

-Tack vare en förstående sambo och arbetsgivare. Men det händer att jag får använda en och annan helg på vintern för arbetet. Det underlättar förstås att en del kan utföras i hemmet.

Daniel lever på samma villkor som en elitidrottsman. Träning i stort sett varje dag, måttligt med mat och dryck och ordentligt med sömn. På Klämmestorp blir det många ensamma intervallpass för att hålla snabbheten och konditionen vid liv.

Daniel har dömt i nästan alla stora arenor i Europa. Tyskland, England, Turkiet, Spanien, Saudiarabien och Dubai.

Anekdoterna flödar om kända tränare och spelare. Som fjärdedomare placerad mellan tränarna får han höra ett och annat som inte är lämpat för barnaöron men giftpilarna upphör kort efter slutsignalen. Tonläget hos de allsvenska bänkarna kan också vara högt. Somliga lag utmärker sig mer än andra i det verbala kriget.

Hinner man som assisterande domare njuta av en välspelad match?
-Absolut även om man främst är fokuserad på att utföra sitt domarjobb så påverkas man av stämningen och matchkvalitén.
Om tre år faller du för åldersstrecket som elitdomare. Hur tänker du inför det?
-      -   Visst kan pressen kännas övermäktig ibland. Det är jobbigt att ha storstjärnor i ena örat och världstränare i det andra. Men när de internationella uppdragen upphör kommer jag att sakna dem. Att befinna sig i händelsernas centrum inför 70 000 åskådare som i en CHL-match i Dortmund är en vanebildande drog. Jag får ståpäls när jag hör hymnen.
Daniel gav ett överraskande svar på frågan vad han gör om tio år.
-Jobbar på kriminalvårdsstyrelsen, dömer fotboll på lägre nivå och är ledare för Kalles lag i Mantorps FF. Spelar fler golfrundor än idag och kanske jag har tagit tränarlicens och kör travlopp.
Idrottsintresset är grundmurat och har man tillbringat det mesta av sin levnadstid i travmetropolen Mantorp sätter det sina spår.


-

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...