Fortsätt till huvudinnehåll

När smäller det i Mjölby?


Sprängningen på Järdalagatan i Linköping har gjort avtryck i Mjölbys kommunpolitik. Moderaterna har skrivit en interpellation med den något provokativa rubriken ”När smäller det i Mjölby?” Interpellationen har hittills inte fått någon uppmärksamhet i gammelmedia.

”Vi har alla gjorts medvetna om ökningen av kriminellt våld de senaste åren. Främst är det i storstäderna som rivaliteten mellan de kriminella gängen resulterat i allt grövre våldshandlingar. Sprängdådet i Linköping visar att här i vår närhet finns personer som är kapabla till handlingar som ger effekter långt utöver individuella uppgörelser inom gruppen”, skriver Moderaternas gruppledare Lars-Åke Pettersson.

”I lilla lugna Mjölby räknar vi förstås inte med att vara huvudmål för proportionslöst våld mellan kriminella. Det är heller ingen mening med att piska upp någon överdriven hotbild även om vi är väl medvetna om att det pågår en relativt utbredd droganvändning och antagligen försäljning av droger i kommunen. Det finns en uppenbar risk att gängvåldet smittar över till Mjölby i narkotikans kölvatten.”

Pettersson uttrycker sig försiktigt. Han kan skippa ordet ”antagligen” här ovan. Det förekommer droghandel i Mjölby.

Texten utmynnar i tre frågeställningar:
1.  Har kommunledningen en uppdaterad och klar bild av omfattningen av langning och narkotikahandel i Mjölby kommun?
2.  Hur arbetar Mjölby kommun för att förebygga och hindra rekrytering till kriminella gäng?
3.  Gör vi några praktiska och förebyggande insatser för att bättre övervaka strategiska platser och vägar i våra tätorter för att öka identifieringsmöjligheter av kriminella personer?

Överdriver Moderaterna och målar fan på väggen i onödan? Nej, jag tror inte det. Smäller det i Linköping och Motala kan det också smälla i Mjölby.

Moderaternas interpellation behandlas i kommunfullmäktiges nästa sammanträde 24 september.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...