Fortsätt till huvudinnehåll

Boxholms hemmasnickrade variant

 

Boxholms kommun lever inte upp till kraven på offentlighetsprincipen och tillämpar en hemmasnickrad variant när journalister eller privatpersoner begär ut allmänna handlingar.

Det skriver Föreningen Grävande Journalisters tidning Scoop. Lagen kräver att kommunen skyndsamt lämnar ut begärda handlingar men Boxholms ledning menar att den som vill informera sig om ett ärende får beställa tid och läsa handlingarna tillsammans med tjänstemannen.

”Översitteri” säger juristen Per Hagström som kommenterat Scoops undersökning. Han skrattar när Scoops reporter berättar om Boxholms kommuns krav på personligt besök. Då kan man inte garantera lagens krav på anonymitet.

Kommunens administrative chef Fredrik Svaton säger att man kan få väldigt omfattande förfrågningar som måste hanteras på ett klokt sätt för en liten kommun.

Därmed drar jag slutsatsen att Svaton prioriterar tjänstemännens arbetsmiljö framför lagens krav på transparens och öppenhet. Både kommunstyrelsens ordförande Brittis Johansson och Svaton säger att kommunen är beredd att ändra sina rutiner.

Trubbel med diariet och offentlighetsprincipen är en följetong i Boxholms kommun. Jag ska nu berätta en 40 år gammal anekdot när jag kom till Boxholm som ung och ambitiös lokalreporter 1980. Det var mitt första journalistjobb efter tiden som sportjournalist och jag var sugen på att prova mina nyförvärvade kunskaper.

Gick in på kommunhuset och träffade kanslichefen Sigvard Paulsson och bad att få se diariet. Paulsson rev sig i sitt röda lockiga hår, började leta på det välfyllda skrivbordet och muttrade något om att kommunsekreteraren Håkan Gustavsson hade det. Vi gick in på Håkans rum och resultatet var lika nedslående där.

”Är det inte lika att erkänna att ni saknar diarium”, frågade jag och Paulsson erkände att så var fallet.

Jag gjorde inget väsen av detta och jag tror inte att jag gick miste om någon nyhet på grund av oredan. Kommunen var liten och jag hade några väl placerade informatörer.

Var det bättre när jag kom till Mjölby ett par år senare? Både ja och nej. Kommunstyrelsen hade ordning på sitt diarium liksom miljöförvaltningen. Tjänstemännen på tekniska nämnden, socialförvaltningen och byggnadskontoret satte upp en förvånad min när jag kom in och begärde att få läsa diariet. De var uppenbarligen okunniga i ämnet.

När jag besökte tingsrätten var det aldrig några problem men det var ju en arbetsplats befolkad av lagkunniga människor.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom