Kolmårdens djurpark avvecklar delfinariet som varit något av parkens signum i decennier. Ett överraskande beslut men ett beslut i tidens anda. Delfinariet ska ge plats åt andra djurarter var framtida existens är hotad. Utan att ta till överord kan man påstå att en epok i parkens historia är över. Delfinariet har funnits sedan juli 1969.
Eller är det så att delfinariet inte längre drar den publik som krävs för att anläggningen ska bära sina kostnader? Kolmården är en kommersiell anläggning, glöm inte det.
Jag funderar över hur en sådan här förändring fungerar rent praktiskt. Hur hitta nya hem åt delfinerna och får de tre äldsta, som närmar sig de 40, nya hem eller blir de avlivade? Vet inte om frågan ställdes på förmiddagens pressträff.
Händelser av det här slaget utlöser med automatik en viss mediedramaturgi. Delfinskötare eller – dressörer som jobbat med djuren under många år gråter ut i NT och Corren, kanske också Motala Tidning. Det är så det brukar se ut.
Det fanns en idyllisk tid när Kolmårdens djurpark och länets medier levde i en perfekt symbios. En björn- eller delfinfödsel hamnade alltid på tidningarnas förstasidor. Så pågick det i många år. Kolmården drabbades aldrig av negativ publicitet. Mats Amundin eller någon annan forskare lade ut texten om vargar eller delfiners beteende i var och vartannat TV-program. Av någon anledning arrangerades pressträffarna på fredagar för bästa publiceringstid på lördagsmorgonen. Sånt myspys uppskattade läsarna till lördagens morgonkaffe.
På senare år har inte publiciteten varit lika angenäm för parkens ledning. En kvinnlig djurskötares död i varghägnet och den efterföljande rättegången och konsekvenserna för en chefstjänsteman lär inte glömmas i första taget. Berg- och dalbanans rundgång i förvaltningsdomstolarna var också en ganska tjatig historia men som efter lång tid slutade med grönt ljus för bygget.
Planerar du att ta med hela familjen för en tur till Kolmården i sommar? Ladda ordentligt med kronor på kortet för det är inte billigt. Särskilt inte om du kör en dieseldriven bil.
Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...
Kommentarer
Skicka en kommentar