Fortsätt till huvudinnehåll

Snytingarna haglar

Valrörelsen är igång och de verbala snytingarna haglar. Nooshi Dadgostar som är Vänsterns partiledare kräver plats i en S-ledd regering, Hon är väl för ung att minnas den gamle centerledaren Hedlunds ord: ”Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten”. Betydligt lugnare i den kommunala valrörelsen trots att kommunens funktioner är nog så viktiga för medborgarens vardag. Jag har läst Correns intervjuserie med fullmäktiges gruppledare och inte hittat något som liknar ett debattämne, inte ens kommunens ägarskap av Galleria Kvarnen. Lars-Åke Pettersson (M) sjunger den privata företagsamhetens lov och Franco Sincic(V) citerar Marx. Inga överraskningar. Annars poängterar samtliga vikten av en väl fungerande skola, barn- och äldreomsorg, farbara gator och kostnadseffektiva system för vatten och avlopp. Några exempel på vilken mångfasetterad verksamhet en kommun bedriver. Debattviljan är inte stor heller. När jag frågar Cecilia Burenby om partierna planerar en debatt innan valet den 11:e får jag ett svävande svar. Kanske det blir en frågestund för allmänheten en lördag i Gallerian. Ja, var annars? Mot bakgrund av detta tror jag inte på några stora förändringar i kommunfullmäktiges sammansättning och att Handslag för Mjölby (S, L, C, MP och KD) fortsätter som förstafemma. M, SD och V får fortsätta på utvisningsbänken. Valdramatik och stora förändringar är lockande för en som jagat nyheter och löp större delen av sitt yrkesliv, men lugn och ro och förutsägbarhet har också sina positiva sidor. I skrivande stund får jag veta att Corren ordna en valdebatt i Köpcentrum den 27 augusti kl 12. Återstår att se om det blir ett meningsutbyte där stickor och strån ryker eller en uppvisning i enighet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...