Fortsätt till huvudinnehåll

Ett luftslott till ishall

Bakom dessa vägar ryms stora drömmar; loger, restaurang mm.
Mjölby HC vill bygga ut ishallen med loger, restauranger och ytterligare en rink med NHL-mått. Sportchefen Tomas Holmberg ska diskutera frågan med kommunchefen Peter Karlsson i nästa månad.
Uppgifterna kommer från krönikören Tony Lappalainen som driver bloggen Hockeydirekt.nu. Han hårdbevakar klubben och bör veta hur snacket går i hallen.
Finns det någon realism i detta eller bygger Lappalainen och klubbledningen luftslott? Jag lutar åt det senare. Betänk att det är bara sex år sedan som klubben var snubblande nära en konkurs. Till slut gick fordringsägarna, och de var inte få, med på ett tioprocentigt ackord. Kommunen hade hyresfordringar på sexsiffriga belopp vilka efterskänktes.
Dåvarande kommunchefen Henry Jansson så då till mig att kommunledningen i första hand tänkte på klubbens ungdomsarbete. ”Vi kan inte låta en väl fungerande ishall stå tom”, var motiveringen.
Jag har idag via mejl försökt få kontakt med nuvarande ks-ordförande Monika Gideskog(M) och tillträdande Carina Jönsson (S) för att kolla om de känner till klubbledningens tankegångar. (Hoppas kunna återkomma när de svarat).
Jag har svårt att tänka mig att moderaterna, som efter årsskiftet är största oppositionsparti, applåderar ett sådant initiativ. Moderaterna motsatte sig bygget av nuvarande ishallen 1986 och simhallsbygget för några år sedan. Och socialdemokraternas största vallöfte var en idrottshall i Skänninge.
Så med min erfarenhet av idrottsrörelsen och kommunpolitik skulle en utbyggd ishall vara en riktig högoddsare. Klubben får nog bli glad om de nya, länge efterfrågade omklädningsrum kan bli verklighet.

Kommentarer

  1. Carina Jönsson har svarat:
    "Kan inte tänka mig att det samtalet kommer att vara så lyckosamt, med tanke på hur det ser ut med investeringarna några år framöver.
    Jag lovar det finns många åtgärder med mycket större prioritet än detta.
    Dessutom så är det politiker som fattar beslut om investeringar, inte tjänstemän."

    Carina

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En försvarsbjässe från Storgatan

År 1990 utsåg regeringen generallöjtnant Åke Sagrén till arméchef. Ett av hans första uppdrag som nyutnämnd var en inspektion på Kvarn. Eftersom jag bott granne med Åke Sagrén på Storgatan 21 A i Motala frågade jag dåvarande redaktören för Correns lördagsläsning, Åsa Christoffersson, om jag fick göra ett knäck. Åke Sagrén växte upp i en tvårummare med två bröder. Fadern var svarvare och anställd på centrala torpedverkstan som alla andra pappor i trappuppgången, och hemvärnschef i Motala under kriget. Mamman hette Annie och var husets snällaste tant. Familjen hade djupa Motalarötter. Åkes farfar drev häståkeri och hade en liten gård i Gamla Stan. Åke berättade att han gjorde sällskap med sin far när hemvärnet gick vakt på Strömbron under kriget. Medlemskapet i hemvärnet var det enda fritidsnöje han tilläts ha. Åke och hans bröder fick inte spela fotboll med de andra grabbarna på gården, all fritid gick åt till studierna. Min äldre bror berättade att den blivande arméchefen g...