Mjölby kommun har anställt en ny personalchef. Britt-Marie Jonsson är hennes namn. Hon har erfarenhet av en lång rad befattningar inom den offentliga sektorn varav personalchef på Kriminalvårdsverket är den senaste. Så här presenterar hon sig i Östgötatidningen.
”Man kan beskriva mig som öppen, tydlig och rak. Ganska envis är jag också, det finns lösningar på allt även när det verkar omöjligt. Det tilltalar mig att balansera krav och förväntningar från olika håll, från politiker, ledning och medarbetare.”
Oj, vilken stålkvinna. Vem vågar möte henne vid förhandlingsbordet? Golvad inom 10 sekunder.
Oj, vilken stålkvinna. Vem vågar möte henne vid förhandlingsbordet? Golvad inom 10 sekunder.
Detta är den offentliga sektorns motsvarighet till det ”corporate bullshit” som det privata näringslivet sprider vid företagsöverlåtelser o dyl. Ni vet de där pressmeddelandena som i nio fall av tio skriver om synergieffekter.
Jag har under mina sista tjugo år i arbetslivet trampat många korridorer i diverse kommunhus och mött både personalchefer och andra chefstjänstemän. Hyggliga, tillmötesgående och hårt arbetande personer men jag har sällan upptäckt några spår av briljans i den kommunalgrå verkligheten.
Första gången jag upptäckte den här kommunala skrytvalsen var när min dotter började högstadiet för knappt 20 år sedan. Vid en samling i aulan inför de nya eleverna och deras föräldrar sjöng rektorn sin skolas förträfflighet i alla tonarter. Och det var långt innan begreppet friskola var uppfunnet så behovet av att sälja in skolan var litet.
Jag tittade mig omkring och kände igen flera föräldrar som själva gått på denna fantastiska skola. Undrar om de höll med skolledaren? Ingen protesterade men så var vi ju alla snälla och väluppfostrade pojkar och flickor som inte avbröt en rektor.
Kommentarer
Skicka en kommentar