Fotbollsmatch på gång?
Hur kunde du glömma fängelset, frågade en kompis när jag gjorde en genomgång av Skänninges starka och svaga sidor i en kolumn häromdagen. Ja, hur kunde jag glömma denna framtidsbransch? Jag blir svaret skyldig i skrivande stund.
1982 var jag nyanställd på Correns redaktion i Mjölby och redaktionschefen Gullan Ericsson skickade mig att bevaka en rättegång för första gången. Åtalad för grov stöld var en intern på Skänningeanstalten. Hans brott var att han gjorde utbrott från anstalten för att göra inbrott på Systembolaget och återvände till anstalten och sålde spriten till andra fångar. Det skedde flera gånger. Han hade hittat en taklucka som han forcerade utan större ansträngning under småtimmarna.
Trots utpekande av ett vittne ogillades åtalet. Hans försvarsadvokat var skicklig och hackade sönder vittnets berättelse i små bitar. Jag blev fullständigt fascinerad av historiens olika delar, inte minst de komiska inslagen, och det bidrog nog till att jag blev något av en rättegångsfreak under de kommande 25 åren. Internen var inemot två meter lång, hade långt mörkt hår och liknade indianen i Gökboet. Han sa inte mycket under förhandlingarna utan lät advokaten sköta snacket. Och det gick ju bra. Jag för min del var säker på att han var skyldig.
En annan minnesvärd fängelsehistoria är den när korpfotbollslaget rymde under en match mot K A Wiking. Motspelare och domare stod bara och gapade när fånglaget på en given signal galopperade mot solnedgången och friheten. Domarn skrev nog WO i protokollet.
Skänninge marknad har givit upphov till många goda historier under årens lopp. På 60-talet uppträdde en lokal förmåga med en oxe som hette Pelle. En ganska tråkig och långsam tillställning. Höjdpunkten i föreställningen var när ”husse” lade sig under Pelle och lät denne passera ovanför. En gång lättade oxen på svansen precis när han passerade med akterdelen i höjd med husses huvud.
Trots denna dramaturgiska klimax var ett grabbgäng missnöjda med föreställningen och krävde entrépengarna tillbaka. I biljettkuren satt oxdomptörens farsa och han vägrade släppa ifrån sig några kulor. Då välte grabbarna biljettkuren med dörren neråt. Stor uppståndelse, upprörda röster och Kalle Mässing ryckte ut för att befria pappan. Men då var grabbgänget skingrat för vinden. Rykten gick att förövarna var ett synnerligen avancerat gäng med rötterna i Vallerstad och Bjälbo. Sin tids M 16.
Leverantörer av denna historia är Sten-Åke Björnstedt och Uffe Holmertz. Två utomordentliga historieberättare.
Kommentarer
Skicka en kommentar