Fortsätt till huvudinnehåll

Heda är Sveriges Midsomer




Heda är en favorit bland kyrkbyarna på slätten. Stora och ståtliga hus blandas med mindre och inte fullt så ståtliga villor och den vackra kyrkan mitt i byn. En anslagstavla gör reklam för Galleri Heda, vernissage marknadsdagen den 2 juli. Lövträdens kronor rasslar i vinden.
Byn påminner om något, men vad..? Jo, Morden i Midsomer. Det förvånar mig inte om kommissarie Barnaby kryper fram ur buskarna efter att ha besiktigat dagens första lik. Kanske skulle Teknomedia spela in lokal variant av Midsomer? Uffe Holmertz som kommissarien, Torbjörn Gustavsson som hans assistent och Johan Birath som bångstyrig konstnär. Själv nöjer jag mig med en biroll som en nyfiken kyrkvaktmästare. Om man fuskar med upplägget och låter Vätternrundan passera Heda så att Barnaby/Holmertz får fler misstänkta att välja bland. Cykelspår på den välkrattade grusplanen, hrm. Ett spår leder till nunneklostret några kilometer västerut. Religionen är alltid närvarande i dessa trakter.
Men statisterna får hämtas från omkringliggande tätorter för vid vårt besök på onsdagen syntes inte en själ. Svårt att få till ett myllrande folkliv kring liket utan förstärkningar.
Vi rullar vidare och svänger norrut när vi når 50-lappen. De gamla bostadshusen mellan Omberg och ”Mösen” är mycket slitna och saluskyltarna är många. Vi blir heller inte kloka på vad som hänt Värdshuset Vävergården som var en given samlingsplats vid bröllop, 50-årskalas och idrottsföreningars avslutningsfester på 70-talet. Längre norrut, när vi passerat Väversunda, är villor och trädgårdar i bättre skick. Förklara skillnaden den som kan.
Hustrun underhåller med anekdoter om bygdens folk från förr och om alla märkliga öknamn: Åke Tyskeryd, rörmokaren Lasse Klosett och dennes svärföräldrar Axel och Beda Pedal (cykelreparatör), Gunnar Sakkunnig, charmören Dejvid Tännhacker (illasittande tandprotes) och den statliga ämbetsmannen Kärleks-Karlsson. Förklaring överflödig. Alla interiörer skulle inte platsa i Gods och Gårdar om vi säger så.
”Brorsan hittade på de flesta namnen,” säger hon men jag tror hon var delaktig också.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom