Militären vill skjuta mer i Vättern

Det är inte alltid de intressantaste nyheterna levereras på nyhetsplats i tidningarna. I dagens Corren berättar en debattskribent om vilka planer försvaret har för Vättern. Om dessa planer blir verklighet blir det inte roligt för båtfolket eller som det heter på länsstyrelsesvenska ”det rörliga friluftslivet på sjön”.

Jan Andersson, boende på Visingsö och ledamot av Vätternvårdsförbundet, berättar om försvarets planer i artikeln.

Militären vill utöka antalet flygdagar från 20 till 80 och kommer att ta i anspråk JAS 39 Gripen, SK 60, flera helikoptertyper och flera obemannade farkoster som inte tidigare använts för målskjutning. Målen finns både på land och till sjöss. Raketer med undervattensexplosioner ska användas. Bullermattorna beräknas täcka stora delar av Vättern från Karlsborg till norra Visingsö med bullernivåer som ligger mellan 60 och 90 dBA. Flyghöjderna för Gripen varierar från 100 till 400 meter och ännu lägre för helikoptrar. Även utländska förband ska kunna öva på sjön.

Det behövs inte särskilt mycket fantasi för att inse vad undervattensexplosioner får för effekt på fisklivet. Det har jag själv sett efter min tid som värnpliktig i kustartilleriet.

Norra Vättern har så länge jag minns varit ett skjutfält för försvaret. Kring Stora och Lilla Röknen har granaterna från Karlsborg haglat i decennier. Periodvis har det varit landstigningsförbud på öarna. Vi var båtägare under min uppväxttid på 60-talet och öarna var kända för sina fina lingon. Det hände att lingonplockare från Motala fångades in av nitiska vakter, polisanmäldes och dömdes till böter.

Vid en reportageresa på Vättern sommaren 1995 fick vi gå iland men tillsagda att lämna kamerorna ombord annars väntade böter eller arresten i tio dagar på vatten och bröd, eller vad nu militären tillämpar för straff numera.

Det svenska försvaret krymper drastiskt och varför måste det som återstår ha sin tummelplats i Vättern, den av landets stora sjöar som har den högsta vattenkvaliteten?

Försvaret stretar i opinionsmässig motvind efter sin tjurskalliga inställning till vindkraftverken på östgötaslätten. Låt oss hoppas på samma vindriktning i denna fråga.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Läs mer

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen