Fortsätt till huvudinnehåll

Fotbollskommentatorer hoppar från tuva till tuva


Sportbladet gjorde i början av veckan en stor sak av att Pontus Kåmark slutar kommentera fotboll för TV 4 efter elva år. Kåmark fick välja mellan TV 4 och sitt jobb för ett utländskt spelbolag och han valde det senare. Dam-VM i Tyskland blir hans sista uppdrag. Inget märkvärdigt med det. TV 4 klarar sig utmärkt utan Kåmark. Niklas Wikegård (hockey) ställdes inför samma val när han erbjöds ett kontrakt med TV 4 och tvekade inte att lämna sitt spelbolag, vilket det nu var.

Det är bra att TV 4 sätter en rågång mellan olika typer av uppdrag. Jag tycker att det stärker kanalens journalistiska trovärdighet. Har en tid undrat över Glenn Strömbergs dribblande mellan Viasat och SVT. Snacka om att sitta på fler stolar. Förutom detta kokar han pasta i särskilda grytor, häller i olivolja däremellan och ger ut kokböcker.

Jag tycker att Glenn Strömberg är en aning överskattad som fotbollsanalytiker och har lite svårt att förstå att han hamnat så högt i fotbollshierarkin. Men det är klart att ”han är ju en go göbbe från Götebarrg”.

Jens Fjellström i Canal Sport är väl så duktig men han får inga reklamuppdrag. Skillnaden är väl att Fjellström var en habil allsvensk fotbollsspelare men nådde aldrig landslaget.

Och Thomas Nordahl har inga uppdrag alls efter flera goda år på Viasat. I kommersiell TV sker personförändringarna snabbt, vilket också Glenn Hysén fått känna på. Hysén fick t o m gå till arbetsförmedlingen en gång och intervjuades i tidningen om denna exklusiva upplevelse.

En kompis drev under många år en lanthandel i Västra Harg. Han arrangerade också en fotbollspub en lördag i månaden under Tipsextrasäsongen och vid ett tillfälle var Thomas Nordahl inbjuden som gästtalare. Publiken bestod av män i olika åldrar, lite lagom fotbollsintresserade, någon med ett förflutet i ortens div V-lag men mest lantbrukare och skogsarbetare som ville prata bort några timmar efter veckans ensamarbete i skogar och på åkrar. Thomas trodde tydligen att publiken var verkliga fotbollskonnässörer och drog igång en avancerad taktikföreläsning långt utöver nivån ”press på bollhållaren.”

Publiken nickade till en början instämmande mest av artighet, men gjorde allt tätare turer fram till bardisken och övergick till att prata om årets skörd och den stundande älgjakten. TV-matchen rönte allt mindre intresse.

Correns och Sydsvenska förre sportchef Åke Stolt gjorde samma resa till lanthandelns källare i Önnebo. Resultatet av resan till de forna hemmatrakterna blev ett utmärkt kåseri i Sydsvenskan kommande lördag. Det är väl sådant som kallas korsbefruktning i publicistikens värld.

Åke Stolts slutkläm i kåseriet var den i Östergötland välkända vitsen om resenären som tog in på Skänninge stadshotell en fredagskväll och frågade portieren om det fanns något nöjesliv i stan. Och fick svaret: nej, hon är i Mjölby denna vecka.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna