På 1970-talet var jag säljare på Luxor Industri AB i Motala med Mellansverige som distrikt. Jag fick goda inblickar i hur hemelektronikhandeln fungerade och slås av likheterna med dagens handel, nämligen överetablering av butiker och hård prispress. Det senaste offret var som bekant Onoff som gick i konkurs i början av veckan.
Två avgörande skillnader finns. Dagens handel domineras av några stora kedjor som Expert, Elgiganten, Media Mark, Siba och fram till denna vecka Onoff, vilka karakteriseras av aggressiv marknadsföring och låga priser. På 70-talet saknades butikskedjor av motsvarande slag utan marknaden dominerades av privatägda butiker. De senare var mer eller mindre knutna till respektive huvudleverantör; Luxor, Philips eller Telefunken.
Men det är en spännande bransch som i jämn ström lanserat nya produkter med bättre prestanda, högre kvalitet och lägre priser. På 70-talet kom VHS-bandspelarna, sedan följde satellitmottagare, Walkman, mindre och billigare musikanläggningar, DVD-spelare, mobiltelefoner och de gamla tjock-TV har ersatts av platt-TV med fantastisk bild. För att inte tala om digitala kameror för stillbild eller rörlig bild.
Om vi tittar närmare på den dominerande produkten, TV, kan vi konstatera att den blivit mycket billigare med åren. En 26-tums TV kostade 1975 cirka 5 000 kronor och samma pris råder idag. 5 000 kronor då motsvarar 25 636,98 kronor i juni 2011. (412,74 procent).
Tänk om personbilar haft samma prisutveckling? Eller bensinpriset? Tanken svindlar.
Idag är det ytterst sällan en TV-apparat krånglar. Det har gått så långt att de serviceverkstäder som fanns i varje butik är borta idag. Möjligen kan ett blixtnedslag vålla problem.
Och framförallt är programutbudet annorlunda. Då fanns två kanaler att titta. Idag har jag 24 kanaler att välja bland även om jag bara tittar på sex eller sju.
Prisuppgiften kommer från SCB:s hemsida.
Kommentarer
Skicka en kommentar