Fortsätt till huvudinnehåll

Pengar, pengar, pengar...


Göteborgs stad lånar Frölunda HC 20 miljoner kr genom Got Event för att undvika ett akut konkurshot. Norrköpings kommun säger nej till att låna ut 1,5 miljon till Norrköpings Dolphins som dragit på sig en för stor kostym med Stadium Arena. Två olika sätt att förhålla sig till idrottsföreningar i nöd.
Mellan Göteborgs stad och Frölunda finns ömsesidiga bindningar av ekonomisk natur. Idrottens Affärer berättar att om Frölunda försvinner ur elitserien försvinner också en tredjedel av Scandinaviums hyresintäkter. En större cyniker än jag skulle kalla detta en utpressningssituation.
Norrköping går dock Dolphins till mötes och fördubblar amorteringstiden till 50 år på det existerande lånet. Kommunalrådet Lars Stjernkvist säger att beslutet ska ses som en fingervisning till Norrköpings elitidrottsföreningar att ekonomiska problem får de lösa själva med hjälp av sponsorer och medlemmar. Jag tror inte att sista ordet är sagt ännu.
Motala har väl gått en medelväg som på kort tid lånat ut sammanlagt tre miljoner kr till Piraterna. Detta har åtminstone gett en sportslig utdelning då Piraterna är regerande svenska mästare.
Är det bra eller dåligt att kommunerna hjälper idrottsförening i ekonomiska trångmål? Ja, det är ju upp till kommuninvånarna och dess valda företrädare att ta ställning till. Inget regerande parti riskerar väl att kastas ut vid nästa val för att det varit generöst mot en förening.
Sitter och funderar på om något liknande har hänt i min hemkommun, Mjölby. 2003 var Mjölby Hockey illa ut och erbjöd sina fordringsägare ett tioprocentigt ackord (90 procent av skulderna skrevs av). Kommunen hade hyresfordringar på cirka 200 000 kr och gick med på ackordet. Kommunens beslut ledde också till att övriga fordringsägare gick med på erbjudandet och på detta vis kunde en konkurs undvikas.
Dåvarande kommunchefen motiverade beslutet med att det var meningslöst att ha en ishall stående tom utan hockeyspelare. Och det var ju svårt att argumentera emot.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och