Ingen läskunnig har kunnat undgå Zlatans självbiografi. Den publicitet som föregått utgivningen är enorm. Jämfört med Zlatan har väl antalet artiklar om Tomas Tranströmers Nobelpris bara uppgått till en tiondel.
Jag har ännu inte läs Zlatans bok än men tagit del av godbitarna som kvällstidningarna serverat ett bra tag nu. Men det finns faktiskt en icke auktoriserad biografi över Zlatan som gavs ut 2006 (Sportförlaget). Författaren heter David Bartal och det finns en del intressant där också.
Bartal intervjuar grannar, tränare, kompisar och lagkamrater från förr och försöker också närma sig Zlatan och hans familj. Han söker Zlatan i ett halvår men får ingen kontakt. När han får en lovande indirekt kontakt med Zlatans syster, som driver en frisersalong i Rosengård, blir han hoppfull. Men två timmar senare ringer en arg Zlatan från Turin och förklarar att han bestämmer om någon medlem i hans familj ska tala med en författare eller ej. Bartal får en utskällning som gör honom gråtfärdig.
”Jag försöker förgäves förklara för honom att jag inte skriver för kvällstidningar, att jag är positivt inställd till honom… i min naivitet trodde jag att skriverierna om hans dåliga humör var överdrivna… Jag är fullständigt lamslagen av hans tonfall och anklagelser… Hans nedlåtande sarkasmer är plågsamma” skriver David Bartal.
Det är uppenbart att Zlatan inte är en man som vänder andra kinden till. Ledare, tränare, medspelare, motspelare och journalister får alla en släng av sleven. Inga inbillade eller verkliga oförrätter glöms. Zlatan beter sig ibland som en tölp, en omogen skitunge, en brat som styr sin släkt med järnhand.
Omgivningens tålamod är stort så länge han förmår prestera på planen. Sen löper han risken att bli bortglömd för en fotbollsspelares bäst-före-datum kan komma tidigare än du anar i form av ett skadat knä. Och en alternativ karriär som diplomat är utesluten.
Vid sidan av Zlatan är (var) Sven-Göran Ericsson Sveriges mest lysande stjärna på fotbollshimlen. Till VM i Mexiko 1986 engagerades Svennis till expertkommentator i STV. Förväntningarna var stora men han tyckte att det mesta som utspelade sig på planen var ”möcke bra”, men när mikrofonerna var avslagna hade han många kritiska synpunkter på taktik, laguttagning etc. TV-folket var mycket besviket över hans insats. Jennifer Wegerup och Mattias Karlsson som skrivit en biografi om Svennis drar slutsatsen att det är hans diplomatiska förmåga som grundlade hans karriär. Svennis sa alltid de rätta sakerna till klubbdirektörer och presidenter och höll sig väl med de tongivande spelarna.
Det finns alltså olika sätt att ta sig fram i den stora fotbollsvärlden. Och i kväll är det match igen. Med Zlatan på planen.
Kommentarer
Skicka en kommentar