Fortsätt till huvudinnehåll

Folkfest när bron invigdes



Kungen anländer till Stadsparken. Landshövdingen t v.

 
Världens mest efterlängtade bro är invigd. Statschefen förrättade invigningen efter att ha åkt veteranbil från Skänninge till Motala. Statschefen verkade vara på bra humör och höll reda på den östgötska geografin. Ingen näsvis reporter ställde frågor om prinsessan Madeleines graviditet.

Kungen följdes av den vanliga uppvaktningen av landshövding, kommunalråd, statsråd, generaldirektörer och annat löst folk som ville sola sig i den furstliga glansen. Jag som genomlidit många liknande tillställningar saknade förstås Björn Eriksson. Nja, det sista var nog en överdrift. Tävlingen om vem som kan skrika högst utan mikrofon har han redan vunnit.

Huvudsaken är att bron går att åka på och fyller sitt syfte, d v s avlastar trafiken i innerstan. Orkar inte räkna upp alla gatorna för jag blir bara beskylld att tänka på dem som bor på Storgatan. (Jo, 21:an var min adress en gång i tiden). Att avgiftsfrågan ännu inte är löst är ingen merit för inblandade myndigheter.

Johan Ram och Jan-Ove Boll på Motormuséet fick förtjänsttecken av kungen för att ha kört veteranbilarna från Skänninge. Det var Jan-Ove som körde kungen i en Silver Shadow. Han ställde initierade frågor om bilen, berättade Jan-Ove.
 
Corren/MVT gav ut en brobilaga igår. Den var som sig bör positiv och framtidsoptimistisk. Till och med bromotståndaren, advokaten Göran Orrenius, är glad idag om man ska tro tidningstexten. Historien påminner om bygget av Mjölbys stora infrastrukturprojekt, Resecentrum, för tio år sedan. Den fick mycket kritik under projekterings- och byggnadstiden men när bygget väl var klart var alla positiva. Vi östgötar är nog sådana. Inte stormande entusiastiska utan lite konservativa och skeptiska till nymodigheter.

Jag hann också med ett besök i den villa som ligger närmast bron på den norra sidan men avstår tills vidare att uttala mig om bullernivån. Ägaren Pernilla Fredriksson intervjuas i Östnytt i kväll 19:15.
Bullerproblem? Framtiden får ge svar på den frågan.
 
Bron är onekligen häftig och vägen till Mjölby en positiv upplevelse. Kommunalråden Camilla Egberth, Motala och Cecilia Vilhelmsson, Mjölby, har goda skäl för den framtidsoptimism som demonstrerades i den gemensamma debattartikeln i Corren idag.

Till sist några ord om festligheterna i Stadsparken. Uffe Holmertz ledde arrangemanget på ett avspänt och ledigt sätt. Han var verkligen rätt man på rätt plats. Motalabo i alla år förutom ett antal år i Vadstena på 70-talet. Om det fanns möjligheter att välja en lokal kung får den mångsidige Uffe min röst. Nästa Märklintåg jag köper får han inviga.

Det är inte utan att man som Mjölbybo är lite avundsjuk idag. Här saknas för närvarande något gemensamt att glädjas kring. Det handlar mest om dålig kommunal ekonomi, skattehöjningar och en vårdcentral som gjorde dålig reklam för sig i ett rikstäckande TV-program. Fast vår golfbana är bättre än Motalas. 

Mörtviken och alla fritidsbåtar sedd från bron.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vallastaden, Svartå strand och Kungsvalla

"Galleria Kvarnen finns i periferin"

"Riv och bygg nytt"