Fortsätt till huvudinnehåll

Bostäder som handelsvara


Jag skriver som kvällstidningarna brukar skriva. Den här bilden har inget samband med texten.


En god och rymlig bostad med utrymmen för samvaro och en privat sfär står högt på dagordningen för en svensk. Gärna i ett hus med egen täppa. Inredningstipsen haglar i pressen och någonstans i bakhuvudet finns drömmen att också göra en bra affär. Att sälja sin villa efter 20-25 års ägande är väl enda chansen att skapa en förmögenhet för en svensk med normala inkomster.

På 60- och 70-talen diskuterades bilar i sällskapslivet i alla fall om karlarna var i majoritet. Olika märkens prestanda jämfördes, andrahandsvärdet var viktigt och fördelar respektive nackdelar mellan nytt och begagnat penetrerades. Opel var en rostburk medan Volvo var pålitlig men tråkig. Alla hade en åsikt. I dagens sällskapsliv spelar bostadsmarknaden samma roll. Bästa att passa på medan räntan är låg och var köper jag virke till altanbygget.

En nyckelroll i detta ekonomiska spel har fastighetsmäklarna. Under en period gjorde jag enkäter med fastighetsmäklare om hur marknaden ser ut, vart priserna är på väg och vad som efterfrågas mest. Jag påstår inte att de ljög men materialet framställdes naturligtvis så att det direkt eller indirekt gynnade deras egna affärer. Jag önskade att det fanns någon neutral instans som kunde redovisa siffrorna rakt upp och ner så att det fanns möjlighet för läsarna att dra egna slutsatser.

Kom att tänka på detta när jag läste gårdagens artikel i Corren att det är färre bostäder till försäljning i Linköping numera. Under årets två första veckor fanns 58 villor ute till försäljning. 2012 var motsvarande siffra 68 och 2001 105. En nedåtgående trend. Tidningen ringer ett antal mäklare som får ge sin syn på bostadsmarknaden. Slutsatsen är att det saknas hyreslägenheter för att starta en kedja av nödvändiga ägarbyten. Bomarknaden i Linköping lider kanske inte av förstoppning men av trög mage. Självklart vill mäklarna ha fler affärer att förmedla för det är provisionerna de lever på.

Det är mycket möjligt att deras analys är korrekt, det har jag inte möjlighet att bedöma, men jag vänder mig emot att en enda part ska framstå som marknadens främsta uttolkare. För en sak ska ni ha klart för er. Mäklarna är ingen neutral part utan sätter sina egna intressen främst och provisionen ska naturligtvis vara väl tilltagen. Inbilla er inget annat.

Inte den här heller.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...