Fortsätt till huvudinnehåll

Karl-Gösta spelade fiol för änderna



Motalaprofilen Karl-Gösta Lundgren har avlidit i en ålder av 91 år. Jag citerar fotografen Micke Fransson på Facebook: ”Vila i frid Karl-Gösta, du var en av de snällaste och varmaste människor jag lärt känna.” Karl-Gösta hade ett vänligt ord till övers för alla han träffade och kände varenda kotte i hela stan. Ett möte med honom lämnade ingen oberörd.

Jag kände inte Karl-Gösta men fick tillfälle att skriva hans porträtt i Corren inför 70-årsdagen. Vi fick omedelbart god kontakt och tillbringade halvannan trevlig timme i varandras sällskap. Vi arrangerade en festlig bild på Vätternpromenaden där Karl-Gösta spelade fiol för gräsänderna. En bildidé han ställde upp på utan prut.

Det som förvånade mig var att han bara ville tala om musik och inte om sin långa gärning som lärare. Han var speciallärare och hade sin klass i ett hörn av Norra skolans huvudbyggnad. Jag hade några kompisar som hade Karl-Gösta som lärare och alla, inklusive hans elever, sa Karl-Gösta, inte magister Lundgren som var det vanliga tilltalsnamnet i skarven mellan 50- och 60-tal.

Han hade en kompromisslös inställning till hälsa och livsstil. Absolutist och vegetarian långt innan det senare blev modernt.

Jag ser att nekrologen i MVT inte heller innehåller något om hans tid som lärare utan den behandlar musiken och alla de föreningar och organisationer han var verksam i. Mycket i hans stora och mångsidiga musikproduktion (61 träffar i Svenskt visarkiv) handlar om Motala och Östergötland. Utöver allt annat var Karl-Gösta Lundgren också en stor lokalpatriot.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...