Två
artiklar fick min uppmärksamhet i dagens Corren.
Kommunalpolitikern Håkan Johansson i Ödeshög visade prov på fingertoppskänsla i
måndags när han inledde ett möte om nedläggningen av Boets skola med att
deklarera att han hade bara tid att delta en timme för sen skulle han på ett
fullmäktigemöte. Föräldrarna blev naturligtvis förbannade och önskade Håkan dit
pepparn växer.
Men Millingstorparn är van vid blåsväder sedan
tiden som byggnadsnämndens ordförande. Då var det vindkraftverken som
orsakade turbulensen och det har väl inte slutat blåsa ännu.
Resultatet
av mötet blev att nedläggningen av skolan sköts upp en vecka. Men det beslutet
togs av närvarande tjänstemän. Fortsättning följer med säkerhet.
*
Psykologen Andreas Svensson och psykoterapeuten
Jakob Carlander har skrivit en bok om Rättshaverister eller kverulansparanoiker
som somliga vill kalla dem. Rättshaverister kallas människor som stött på en motgång
i rättsväsendet och stångat sin panna blodig mot iskalla myndigheter. De kan ha
rätt i sak men kan inte acceptera det felaktiga beslutet. Kampen mot
myndigheter eller organisationer förlorar alla proportioner och kan i
värsta fall leda till att han (det är i regel en man) förlorar familj, vänner
och jobb.
Jag
hade väntat mig några exempel men artikeln är ganska
torrt redogörande. Kanske återkommer jag i ämnet för jag har träffat på några haverister
i mitt liv. Det finns sympatiska drag i deras kamp men det bestående minnet är hur
tröttsamma de är.
Kommentarer
Skicka en kommentar