Fortsätt till huvudinnehåll

Han återuppstod från de döda




Ni känner alla till den där gamla historien. Gubben som kliver upp på morgonen, hämtar morgontidningen och konstaterar att om jag inte är med bland dödsnotiserna sätter jag på kaffet. En sån historia har jag varit inblandad i – på riktigt.


Det hände i början av 1980-talet när jag var Correns nyanställde lokalredaktör i Boxholm. Trots att jag var oskyldig till misstaget fick jag reda ut problemet och det hela slutade faktiskt ganska lyckligt men under några förmiddagstimmar hade jag svårt att inse humorn i denna bisarra händelse.

En man i 80-årsåldern avled och en dödsnotis skrevs. Inga märkvärdigheter med det utan det tillhörde vardagsrutinen. Men när texten hamnade hos familjeredaktören i Linköping gick han ut i fotoarkivet och lade till ett porträtt som varit infört tidigare i tidningen men den avporträtterade var i livet och bodde inte många hundra meter från redaktionen på Storgatan. Två män med samma för- och efternamn, födelseår och födelseort (Malexander) hade förväxlats.

Det var fikadags på morgonen när helvetet brakade löst. Den levande döde ringde och minst tre av hans medelålders söner ringde också varav en var riktigt förgrymmad. Nu var goda råd dyra. Andreredaktören Dag Wallén gav mig instruktioner: ”Gå och köp en stor blomsterkvast och sök upp farbrorn i hemmet och förklara hur felet uppkommit. Erbjud honom en gratis årsprenumeration som kompensation”.

Sagt och gjort. När jag anlände satt den gamle i telefon och pratade med ett barnbarn och grät och skrattade om vartannat. Han lugnade ner sig när jag framfört mitt ärende och vi satt sedan och pratade en god stund. Jag var i det läget glad över att den gamla mannen var ensam. Jag fick faktiskt intrycket att händelsen piggade upp honom för så mycket uppmärksamhet var det länge sedan han fick.

Efter 40 minuter återvände jag till redaktionen och nya telefonsamtal. Den aggressive sonen från Kisa krävde skadestånd utan att precisera några siffror. En prenumeration var inte tillräcklig.

Nytt telefonsamtal till andreredaktör Wallén. Nu var tonläget förändrat hos den vanligen så förbindlige Wallén. . ”Be honom precisera sitt skadestånd och så överlåter vi ärendet till vår styrelseordförande, hypoteksdirektör Gunnhagen, som är jurist så kanske vi möts i tingsrätten”, sa Wallén.

Jag vidarebefordrade Dag Walléns besked till sonen och efter detta hörde jag varken av den levande döde eller hans släktingar mer. Jag tror att de nöjde sig med prenumerationen. Idag skrattar jag åt historien men när jag traskade upp på Parkgatan var pulsen högre än normalt, det kan jag försäkra.

En poäng i sammanhanget var att den felande familjeredaktören var en magsur pedant som aldrig försatte ett tillfälle att hacka på oss yngre journalister. Efter detta höll han en låg profil.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd
Skicka en kommentar
Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade
Skicka en kommentar
Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom
Skicka en kommentar
Läs mer