Fortsätt till huvudinnehåll

En lanthandel som svämmat överl





En blandning av Rusta, ÖoB, Ulfåsa och Ullared men utan den senares effektiva logistik.

Omdömet gäller ICA Rönneshytta vid Rv 50 mellan Askersund och Örebro. När vi passerat mjölk, smör, bröd och ost inser vi att detta inte är någon vanlig ICA-handel. Bakom varje hörn väntar något nytt. Vi stegar upp och ner i slitna, branta trappor på jakt efter prisvärda fynd.

Cyklar, trädgårdsmaskiner, leksaker, prydnadssaker, julbelysning, trädgårdsmöbler, kontorsmateriel, böcker, motorsågar – you name it all. Varusortimentets blandning är fascinerande, ja nästan överväldigande.

Somligt finns under tak, annat förvaras under tältduk och en hel del under bar himmel. Mitt i sortimentet står en äldre villa som också förvarar vapen och fiskeredskap. Jag tror att byggnadsnämnden i Askersunds kommun har en liberal inställning till den lokala företagsamheten.

En lanthandel som svämmat över alla bräddar? Ta en titt och avgör själv. Det kan bli en roande timme med eller utan inköp.


Norra Vätternbygden är en favorit sedan barnsben. Båtturerna gick från Motala via Medevi till Askersund, Åmmeberg och Olshammar. Hade man tur blev det en kall Cuba Cola i Hammar. Det finns mycket att se sommartid. Broarna över Hammarsunden, Husabergs camping, Åmmeberg, Stjernsunds slott och Askersunds mysiga hamn för att ta några exempel. I Olshammar finns Verner von Heidenstams barndomshem. Det finns gott om sommarhus i trakten. Jodå, golfbanan i Åmmeberg besökte vi också.

Lunchen intogs i Askersunds hamn. Där ligger näringsställena lika tätt som på Ågatan i Linköping. Nämnas kan att 50-lappen breddas norr och söder om Askersund och vägarbetena är många. Många bergknallar sprängs bort.


Bron över Stora Hammarsundet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.