Fortsätt till huvudinnehåll

Dags för två bollfester




Två stora idrottsevenemang står för dörren. Nordea Masters och fotbolls-EM. I den förra är världssexan Henrik Stenson fixstjärnan och en inteckning i bucklan är hett eftertraktad. Han var nära 2005 men föll i särspel mot Mark Hensby och den förlusten svider ännu.

Stenson är inte bara en långt slående golfspelare utan en tillmötesgående och humoristisk person och många vill ha ett ord med honom under inspelsdagarna. Bara inte allt ståhej kring hans person gör att han tappar fokus på tävlingen som börjar på torsdag. Golf är ett mentalt spel och att hålla skärpan under fyra tävlingsdagar kräver sin man. TV-sändningar på SVT gör att alla intresserade har en chans att se tävlingarna.

Under yngre år var besök på Masters nästan obligatoriskt i juli. Att se Nick Faldo och Jocke Haeggman vinna på Barsebäck var högklassiga idrottsupplevelser liksom Lee Westwood på Forsgården utanför Kungsbacka. I golfen har man möjlighet att komma stjärnorna riktigt nära vilket saknas i andra arenasporter. Men numera nöjer jag mig med TV-sändningarna. Att parkera på en potatisåker flera kilometer från entrén, köa till skitiga baja-major och äta ljumma hamburgare till ockerpris lockar inte längre.

Golfen har en stor del i mitt liv men ingenting smäller så högt som fotbollen. Pulsen stiger rätt mycket när lagen gör entré på den välansade grönytan inför förväntansfulla åskådare. Fotbolls-EM är en månadslång fest och medierna gör att sitt bästa för att höja temperaturen inför mästerskapet. Men anar jag inte viss återhållsamhet i spekulationerna om Sveriges chanser till en bra placering. Alltför stort ansvar läggs på Zlatans axlar och träningsmatchen mot Slovenien visar att laget har stora svårigheter att skapa målchanser när Zlatan är borta. Men det är kanske bara bra. Historiskt sett är Sverige bäst när laget får slå ur underläge. Öppningsmatchen mot Irland blir en nyckelmatch och måtte Zlatan vara hel och på spelhumör.



Nu något helt annat. När länsstyrelsen i Västra Götaland gav försvaret möjlighet att utöka från 1 000 skarpa skott till 69 000 vållade det protester kring hela sjön. Skjutningarna skadar fisket, äventyrar sjön som dricksvattentäkt och bullret stör på båda sidor om sjön. Correns ledarskribent Christian Dahlgren försvarar länsstyrelsens beslut i dagens tidning och det är väl en inställning som han är tämligen ensam om i de här trakterna. MVT som har samma ägare som Corren har motsatt inställning. Det är inte alltid storebror har rätt. Trodde på en storm i sociala medier idag men det är lugnt. Kanske är sanningen den att få människor läser ledarsidan i en morgontidning.

Jag har i färskt minne det protestmöte som hålls i Lysingsskolans sporthall i Ödeshög för fyra år sedan. Under alla mina år som reporter i dessa trakter har jag aldrig varit på ett större möte (400 personer) och alla var ense utom försvarets två representanter. En av dem, miljösamordnaren, Folke Borg, hade ett enda argument. ”Vi har alltid skjutit i Vättern och behöver göra det i framtiden också”. Om ledarskribenten varit med på detta möte hade han fått en inblick i hur opinionen ser ut i denna fråga men åsiktsjournalister lämnar sällan den egna stolen på redaktionen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.