Fortsätt till huvudinnehåll

Gyllenhammar räddar TV-helgen



Han rör sig långsamt och stappligt. Men rösten och den intellektuella skärpan finns kvar. Pehr Gyllenhammar fascinerar och berör trots att 24 år förflutit sedan han lämnade Volvo. Pehr Gyllenhammar är definitivt ingen vanlig pensionär.


En lång påskhelg och skitväder. Som gjord för att lusläsa TV-tablåerna. Jag har fastnat för Kristina Hedbergs två timmar långa intervju med Pehr Gyllenhammar i SVT. Det är ett par timmars nutids- och näringslivshistoria om en av Sveriges mest framgångsrika företagsledare och landets mest omskrivna företag. Bettet i replikerna har han kvar. Det visar han i intervjuerna med Kristina Hedberg som inte tvekade att gå i närkamp om vissa detaljer i historieskrivningen.

Trots sina manér och överklassiga framtoning gick Gyllenhammar hem hos fotfolket på verkstadsgolvet. Det var rörande att se hur gamla montörer flockades kring honom och tog selfies. För er som är unga är det nog svårt att föreställa sig hur stor han var under drygt 20 år. ICA-Kuriren ordnade omröstning om Sveriges mest beundrade och den omröstningen vann Gyllenhammar nio gånger. ”Hade vi haft republik hade han vunnit ett presidentval,” sa ICA-Kurirens gamla redaktionschef Rolf Olofsson.

Att hans underordnade direktörer, Jan Engström och Sten Langenius, inte var lika förtjusta i sin gamle boss framgår med all önskvärd tydlighet. Fast Engströms symboliska manöver med dörrkilar för att öppna upp höjdarnas kontorsdörrar i Perstorp dagen efter Gyllenhammars avgång ser för mig ut som en efterhandskonstruktion.

Lastvagnschefen Sten Langenius var direkt motståndare till fusionen. Renaults lastvagnsdivision gick med förlust och dess chefer hade inget att erbjuda kollegerna i Göteborg. Volvo lastvagnar är och var en pålitlig kassako men inte lika omskriven som personbilarna.

Avsnitt 1 innehöll en cliffhanger på slutet. I nästa avsnitt ska vi fråga om Sören Gyll sa Kristina Hedberg: Ja, det är en svekfull jävel, en av de värre jag träffat sa Gyllenhammar. Inga försonande omdömen trots att 23 år förflutit sedan palatsrevolutionen. Rätt ovanligt att se hur officiella personer vädrar sina känslor lika öppet som en hockeytränare.

Gyllenhammar tycker att dagens svenska näringslivstoppar är utslätade figurer utan karisma. Det beror på att de sitter så kort tid i toppen, 6-7 år, förklarar han. Underförstått att ingen hinner bygga upp sin profil på så kort tid. Gyllenhammar satt som koncernchef och styrelseordförande i 23 år.

Själv har jag åtskilliga gånger funderar över om Sverige sett annorlunda ut om Norgeaffären gått igenom. Norge är idag världens rikaste land tack vare oljan. Noterbart är dock att vid den här tidpunkten hade inte Norge utvunnit någon olja, bara konstaterat dess förekomst så visst var det ett vågspel att slänga en stor del av Volvokoncernen i gapet på norrmännen. Gyllenhammar säger i programmet att motståndarna (Wallenbergsfären) var för starka och motivet var att den, eller rättare sagt hövdingen Marcus Wallenberg, ville skydda sin position i den svenska näringslivstoppen. Egenintresset ljuger aldrig.

Den misslyckade fusionen med Renault är svårare att greppa och det är den som var orsaken till de hårda utfallen mot Sören Gyll trots att så lång tid förflutit. Gyllenhammar ville inte under intervjun vidkänna att han gjorde ett taktiskt misstag som hemlighöll franska statens gyllene aktie för de övriga i koncernledningen. Jag minns den dramatiska presskonferensen i Stockholm i december 1993 efter styrelsemötet där Gyllenhammar meddelade sin avgång.

Sören Gyll var tillfrågad om medverkan i programmet men hoppade av i sista stund.

Slutligen kan jag bara konstatera att det är i SVT de sevärda programmen görs. Tanken att någon av jönskanalerna TV 3, TV 4 eller 5 skulle producera något liknande är osannolik. Andra avsnittet sänds måndag kväll men båda avsnitten går att se på SVT Play redan idag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.