Fortsätt till huvudinnehåll

Marknadsföring eller surmulen tystnad



Hur länge till?

Ta en titt på bilden härovan. Ett 70 kvm stort plåtjalusi. Det är vad som möter besökarna på Galleria Kvarnen när man svänger till vänster efter rulltrapporna. En deprimerande och grådaskig anblick om du frågar mig.

Ni som bor i Mjölby vet orsaken. Willys tackade för sig och flyttade till nedlagda Coops lokaler för en dryg månad sedan. Till större, ljusare och mer väldisponerade lokaler. Willys fick chansen till att utveckla sin rörelse och tog den. Plockade också hem good will-poäng genom att erbjuda Coops uppsagda personal ny anställning. Inget av mina blogginlägg (14 januari) har hittat fler läsare (1 654) så frågan engagerade Mjölbyborna.

Lokalskiftet uppmärksammades i pressen. Willys chefer och personal poserade villigt och uttalade sina framtidsförhoppningar och snart kom snygga, färgglada helsidesannonser med öppningserbjudanden. På förlorarsidan surmulen tystad. Varken ledningen för Valad Europe AB eller Mjölby citys styrelseordförande Carina Jönsson ville uttala sig. De verkade handlingsförlamade och chockade. Det påminde mig om min tid som sportjournalist för det var alltid lättare att få kommentarer från vinnarnas omklädningsrum.

Gallerian borde ha gjort tvärtom och publicerat en stor annons där man beklagar förlusten av Willys men där man försäkrar kunder och nuvarande hyresgäster att man gör allt för att hitta nya, spännande alternativ på den lediga ytan. Visat framåtanda och optimism istället för plåtjalusier. En skicklig copywriter och art director hade säkert hittat rätt tonfall.

När gallerians framtid diskuteras man och man emellan funderar många på Claes Olsson eller Biltema. Det är nog inte realistiskt med tanke på att Mjölbs tätort inte har flera än 15 000 invånare. Då ligger det närmare till hands att locka ÖoB från Skänninge till Mjölby särskilt som koncernledningen sitter nästgårds. Kom ihåg var ni läste det först.

Finns det en risk att Galleria Kvarnen dör sotdöden? Nej, inte så länge Apoteket och Systembolaget finns kvar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...