Fortsätt till huvudinnehåll

Fredrik Martinsson. Fredrik vem?



TV-mediet har en svårförklarlig dragningskraft på politiker av alla kulörer. Majoriteten i Linköping vill sponsra ett produktionsbolag som har planer på att filma Mons Kallentofts romaner med 3,7 miljoner kr och ställa 20 lägenheter till produktionsteamets förfogande under ett halvår. Det är tänkt att dotterbolagen Tekniska Verken och Stångåstaden ska dela på kostnaderna. Oppositionen, det moderata oppositionsrådet Paul Lindvall (M) och Muharrem Demirok (C), kritiserar filmplanerna. Inga skattemiljoner till filmproduktion.

Får en kommun vara med i TV är tydligen lyckan gjord och alla problem undanröjda. Tycks det. Lyssna bara på Kristina Edlunds (S) förklaring i fredagens Corren.

”Vi ser att det är en väldigt bra marknadsföring för vår kommun framöver. Men jag ser också att vi i längden kan få väldigt mycket turister hit på grund av att vi haft den här filmatiseringen”.

Kommunstyrelsens ordförande har förhoppningar om att filmatiseringen av Kallentofts romaner ska leda till den ”fotspårsturism” som förekommer i Ystad i spåren på Henning Mankells romanfigur Curt Wallander

Jag tycker jämförelsen haltar. Ystad var en turiststad långt före Wallander och Linköping är ingen turiststad utan avfolkas sommartid. Det finns ingen naturlag som säger att turister dyker upp per automatik för att stan förekommer i några filmscener. Naivt. Dessutom är bokserien om Wallander kvalitetsmässigt skyhögt över Linköpingssonens.

Ambitionen att vara TV till lags kan ibland ta sig komiska, ja nästan löjeväckande uttryck. I centrala Motala finns sedan 1990-talet en gatstump mellan Kyrkogatan och Drottninggatan som heter Fredrik Martinssons gränd. Fredrik Martinsson vem? Jo, det är en Motalabo som fått gatan uppkallad efter sig som vinst i ett TV-program. Jag tror det sändes i TV 3. Annars en helt vanlig Motalabo.

Av någon anledning utsågs förra kommunalrådet Per Ström till någon sorts kontaktperson med produktionsbolaget. Jag hade aldrig sett Ström på redaktionen tidigare men veckorna före sändningen var han en flitig gäst i våra lokaler på Kungsgatan. Allt för att få förhandspublicitet förstås. Han var minst sagt entusiastisk inför uppgiften. Vi på redaktionen var inte lika förtjusta.

Åren har rullat på och Fredrik Martinssons gränd består. Men få Motalabor vet vem han är eller varför gatan heter så. Kanske tar han en dag med sina barnbarn, pekar på skylten och säger att den här gatan är uppkallad efter farfar.

Till slut kan jag inte undanhålla er en replik jag snappade upp i ett annat kommunhus för några år sedan.  ”Man är inget riktigt kommunalråd förrän man blivit intervjuad i TV”. Fast då handlade det om ett nyhetsprogram och handlade om något så prosaiskt som budgetfrågor. Budgeten var otillräcklig i vanlig ordning.

FOTNOT
Produktionsbolaget heter Unlimited Stories och jobbar på uppdrag av C More och TV 4. Huvudägare i TV 4 är Bonniers. Ingen fattiglapp precis.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.