Fortsätt till huvudinnehåll

En golfdåres bekännelser



Askersunds första tee.


Vi skriver slutet av december och jag konstaterar att golfabstinensen slår till ovanligt tidigt denna vinter. Jag brukar klara mig fram till februari mars åtminstone. Jag är ingen kalenderbitare men har faktiskt fört bok över mina besök på svenska golfbanor och har besökt 66klubbar under drygt 40 år. Dags att ta fram protokollet och börja drömma om sol, vind, vatten och gröna mattor. Välkommen att ta del av en golfdåres bekännelser.

Skåne sticker ut i Golfsverige. Så många fina, välskötta banor med täta, mjuka sammetsmattor. Det började på 1980-talet med täta besök på Landskrona där min son också lärde sig spela. Golfbanan på förmiddagen och badstranden på eftermiddagen. Perfekt också för den del av familjen som inte drabbats av golfbacillen. Stugby och campingplats av hög klass.
!4:e på Landskrona. Du står högt och hålet ligger drygt 100 meter bort.
 
Mästerskapsbanan Barsebäck är alltid värd ett besök och det är lite fantasieggande att spela en bana som de stora kanonerna som Nick Faldo, Henrik Stenson och Jocke Häggman vunnit på. Ganska snäll i sommarväder men ett monster i hård blåst. De tre hålen utmed Öresund är hopplösa för en hacker i storm. Plocka upp bollen och gå vidare.

En annan favorit är Mölle på Kullaberg. Bra, kuperad bana och ett plus för utsikten. Öresund och fyren på ena sidan och Skälderviken på andra. Med de vyerna glömmer man eventuella dubbelbogeys. I slutet av 90-talet när vi gjorde ett besök i Sjöbo hittade vi Romeleåsen åt Staffanstorp till. Fullständigt okänd men riktigt kul. Bjäre på Hallandsåsen är en annan favorit med fantastiska gräsmattor på greener och fairways och de godaste hamburgare jag ätit på en golfrestaurang. Konstaterar dock att närbelägna Båstad är överskattad. Rent av farlig med trånga korsningar mellan gamla och nya banan. Börsknuttarna får härja ostörda.
 
Mats på Mölle för 25 år sedan. Ingen klagar på utsikten över Öresund.
 
På västgötasidan gillar jag Hökensås mest för att på andra sidan Vättern ligger Hästholmen. Se upp med puttarna som alla drar sig ner mot sjön. Töreboda är charmig och har gott om svängrum om du har möjlighet att spela på en vardag. Lite nyfiken på Brevik norr om Karlsborg. Kanske 2018.

Hur ser det ut på hemmaplan? Omberg har fått mycket och rättmätigt beröm och går inte att komma förbi i Östergötland men jag skattar också 27-hålaren i Bråviken högt. Åtvidaberg toppade länge som länets bästa men är omsprunget av Omberg och Bråviken. På den senare kan man sitta på terrassen och kommentera treputtarna på sista green. Skadeglädjen ni vet. Jag är inte färdig med klubbarna i vårt län. Mauritzberg väntar ännu på ett besök. Jag har besökt slottet flera gånger tidigare men i andra ärenden än golf.
Ombergs GK hål nr 6 med Vättern i fonden.

Nästan på hemmaplan ligger Askersund (Åmmeberg) där du är i direktkontakt med Vättern på vissa hål. Klubbhus och restaurang har genomgått en uppfräschning sedan ägarbytet 2010. Besöket på försommaren var dock en liten besvikelse eftersom banan led av torkan. En släng av avundsjuka mot dem som bor i ”sjöbodarna” nere vid vattnet vid sidan av första fairway. Åmmeberg har en intressant historia om gruvbrytning (Zinkgruvan) men den är för lång för att berättas här.

I Småland har jag gästat 14 klubbar och Ölandsbanorna Ekerum och Grönhögen är intressanta. Wiredaholm mellan Tranås och Gränna blir ihågkommen för en fin bana och lantlig och avspänd atmosfär. På den banan är det sällan trångt. Loftahammar är en niohålare som överraskade positivt.

De nordligaste banorna jag spelat är Funäsdalen och Örnsköldsvik i Puttom norr om stan. Övik var en trevlig bekantskap men min spelpartner berättade att säsongen kan vara slut redan i september. Om man gillar golf ska man nog hålla sig till de sydliga delarna av landet.

Har jag spelat en riktigt dålig bana? Ja, definitivt. Rättvik besökte jag för många år sedan och där är alla hålen likadana. Hoppas den är ombyggd sedan dess. Jönåker längtar jag inte heller tillbaka till.
                                                  
Wiredaholm är en okänd pärla på rimligt avstånd.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna