Fortsätt till huvudinnehåll

Ridjacka men ingen häst



”Varför har alla karlar ridjackor numera?” Repliken är Sissela Kyles och hämtad ur TV 4:s Enkelstöten. Sissela sätter fingret på det aktuella modet för det manliga könet. Säg mig vilka kläder du bär så vet jag vad du sysslar med på fritiden. Attributen hänger gärna med i vardagslivet också.

Vi börjar med det folkslag jag känner bäst. Golfarna. De rutiga golfbyxorna är en myt, då är jeans och chinos desto vanligare. Men en mössa från Titleist med väl tilltagen skärm och en pikétröja från LyleandScott eller Peak är desto vanligare. När sydvästen sveper fram på fairway åker en regnjacka från Abacus på eller en kortärmad vindjacka från Galvin Green. Inhandlas med fördel under tidig höst för då är reorna igång. Golfare är tämligen ensamma om tvåfärgade skor.

Båtfolket skiljer ut sig genom att vara mer påklädda än övriga medborgare i hamnen. Seglarskor (Dockland) på fötterna, Helly Hansen, Gant eller Sebago på överkroppen och under en rejäl tröja med polokrage. Mössorna är förstås marinblå. Däremot ser man inte längre vegamössor och färggranna scarves. Sådant hörde 60-talet, Lasse Dahlqvist, Stockholms skärgård och groggar på akterdäck till.

Jägare bär mörkgröna jackor och byxor eller så är de kamouflagemönstrade. Rejäl keps eller hatt i samma inspirerande färg. Har aldrig begripit varför för djuren är väl färgblinda? Efter att ha konsulterat XXL:s hemsida tror jag de rätta märkena heter Chevalier, Beretta eller Bergan. Köparna slipper grubbla över färgvalet.

Utförsåkarna var trendsättare redan på 70-talet till alla näbbstövlar och Palestinaschalars förtret. Ett fåtal klasskamrater hade österrikiska Bogner som var dåtidens statusjacka. Dagens diton är Wild Goose, Salomon eller Haglöfs. Lika snitsiga i backen som vid after-ski.
 
På väg till stallet?

Hästfolket är lite svårare att placera. Sådana där tjusiga kavajer och kreationer som används vid dressyrtävlingar ser jag sällan men unga flickor bär gärna smala, åtsittande byxor och någon sorts halvhöga kängor. Jag tror de populäraste märkena heter Barbour eller Pinewood och har mörka, dova färger vilka kompletteras med en färgglad scarf. De här gröna oljerockarna som var så populära för 15-20 år sedan är out of fashion.

Fiskarna går inte att kategorisera så lätt. Kommer inte på någon särskild outfit för den som sliter sig ifrån altangrillen och ger sig ut på sjön för att fiska abborre eller gös. Han, för det är i regel en han, sliter åt sig första bästa plagg och en skärmmössa med reklam för Abu Garcia. I bästa fall kommer han hem med fiskfjäll på brallorna men sånt ger inga extrapoäng hos damen som lagar till firren. Men den största fiskaren jag känner bär gärna en grön, urblekt Fjällrävenjacka i jakten på vårgäddan.

Den kanske vanligaste rasen sommartid är altanbyggarna. Lätt igenkännliga med ett verktygsbälte över jeansen samt en rejäl prilla under överläppen. Men låt inte lura er. Bakom denna bedrägliga kostymering döljer sig ingenjörer, försäljare, lärare, kontorister, fastighetsmäklare, direktörer och annat löst folk. Snickarbyxor finns på Ullared också för de riktigt små hantverkarna, de som inte börjat med snus ännu. Jag tror det ledande märket är Fristads.

Och nu tror ni förstås att skrivaren av dessa rader ägnar veckorna fram till julafton till ett idogt shoppande i konfektionsbutikerna. Men där tar ni fel. Jag väntar till mellandagsrean och 50 procents rabatt.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.