Fortsätt till huvudinnehåll

Kommunalt bolag vill köpa Gallerian




Det har varit tyst från Stadshuset sedan handlarna i Galleria Kvarnen skickade sitt nödrop om missnöjet med fastighetsägaren före jul. Men det behöver inte betyda att ingen aktivitet förekommer. Jag har från ett par oberoende källor fått veta att kommunledningen sonderar terrängen för att det kommunala fastighetsbolaget, FAMI, tar över ägandet av affärsfastigheten.

Planerna omges med stort hysch-hysch för att inte priset ska trissas upp men i onsdags kväll informerades respektive partigrupp om planerna. Det lär råda politisk enighet om nödvändigheten av en sådan affär för att trygga centrumhandeln i en kommun vars ambition är att växa till 30 000 invånare 2025. Det handlar naturligtvis också om skatteintäkter och arbetstillfällen. Även oppositionen (Moderaterna och Liberalerna) är med på tåget.

Det normala när en kommun ger sig in i större affärer är att en utredning görs och en konsult anlitas för att bedöma pris och fastighetens kondition. Konsultens rekommendation är avgörande för kommunstyrelsens beslut. En sådan här affär är inte riskfri då gallerian har stora hål efter hyresgäster som lämnat.

Fastighetsaktiebolaget Mjölby Industrifastigheter är det minsta och minst kända av kommunens dotterbolag. Omsättningen 2016 var drygt 14 miljoner kr och aktiekapitalet är på tre miljoner. Aktiekapitalet måste nog höjas om man får in Gallerian i boet. Vd är kommunchefen Dag Segrell och styrelseordförande är kommunstyrelsens ordförande Cecilia Burenby. Styrelsen är i stort sett identisk med kommunstyrelsen.

Kommunpolitiker blir ofta beskyllda för att ha bromsolja i maskineriet. Men i detta fall har Mjölbys kommunledning agerat föredömligt snabbt. Det är bara två månader sedan köpmännens skrivelse nådde stadshuset. Valåret 2018 kan bli spännande i Mjölbys kommunpolitik.

Igår kväll kommenterade Cecilia Burenby ärendet.

"Det stämmer att FAMI utreder förutsättningarna för ett eventuellt köp av Gallerian kvarnen. Som jag skrev till dig tidigare är gallerians utveckling något vi följt under en längre tid. Diskussionerna runt förutsättningarna har förts i FAMI redan innan handlarna agerade, så vi kan konstatera att vi ser lika allvarligt på situationen".

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.