Tre fotbollsmatcher på
min nostalgiska topplista: Väderstad-VGIF i september 1967, VM-kval på Råsunda
Sverige-Frankrike15 oktober 1969 (Ove Kindvall tvåmålsskytt) och Starka
Viljor-IFK Motala på Z-parken i september 1968. Det är om den senare matchen
för 50 år sedan som jag tänkte berätta nu.
De yttre förutsättningarna var perfekta denna
varma sensommarsöndag när jag i sällskap med 1085 andra anlände till Z-parken.
Äntligen skulle mina idoler i Starka hänga av de envisa konkurrenterna i toppen
av div IV västra. Livet lekte. Ny tjej vid armen, ny färggrann, slimmad skjorta
från Junior Center och ledigt från sportskrivandet på Östgöta-Bladet i
Vadstena.
Starka
var popgänget från stans norra delar med ordinarie hemvist på Norra IP tvärs
över gatan från morsans köksfönster räknat. Ett mycket talangfullt lag under
Janne Kulörten Karlssons ledning som hängt ihop sedan pojklagsåren. Fyra
spelare var mina klasskamrater från Norra skolan och Praktiska Real: Stefan
Sjölin, Anders Kolmgren. Håkan Almén och Nils-Inge ”Höna” Andersson.
Det första som slog mig var den totala
koncentration som de blåvita visade upp vid uppvärmningen. Inte ett ord
yttrades och man kunde nästan ta på stämningen.
Enligt
Lars Lidbergs referat i MT började Starka i ett furiöst
tempo och pressade hårt mot Lasse Lindqvist i IFK-målet utan att få in bollen.
Anders Kolmgren löste knuten genom ett frisparksmål efter en halvtimme men IFK
kvitterade fort.
Men i andra halvlek var proppen ur och målen
trillade in med jämna mellanrum och jag studsade av glädje vid kortsidan så att
mynten i skjortans bröstficka ramlade ut. Lars ”Karla" Karlsson” var i
sitt livs form och gjorde själv fyra mål och spelade fram till ett där Håkan
Almén var sista man på bollen.
”Starkakillarna
var
lätta i steget,
bollsäkra
till tusen…”
Starkakillarna var lätta i steget, bollsäkra till
tusen och dansade fram över den gröna gräsmattan.
”IFK-spelarna
rörde sig tungt i förhållande till de snabba kedjespelarna i Starka, skrev
Lasse Lidberg och lade till att Starka hade fyrans bästa kedja. Däremot var han
inte lika imponerad av försvarsspelet. Pär Höckert och Stefan Sjölin fick dock
beröm.
Bland IFK-arna plussade han målskytten Leif
Sandell (mer känd som bandyspelare) och målvakten Lasse Lindqvist.
Slutresultatet
skrevs till 6-3 och Starka seglade vidare mot seriesegern och div III-spel.
Många hade stora förhoppningar på detta unga lag men vistelsen i div III Norra
Götaland blev bara ettårig. Men glädjen denna vackra sensommarsöndag för 50 år
sedan gick inte att ta miste på och jag fortsatte in på gymnasiets
avslutningsår. 1969-70 gjorde jag lumpen i Vaxholm men från juni 1970 försörjde
jag mig som sportjournalist några år. Mycket lärorika år men alla matcher var
inte lika roliga som denna.
Över tusen åskådare på en div IV-match är ett bra
mått på fotbollsintresset i Motala på 1960-talet.
Förstasidesbilden i MT, Anders Kolmgren driver bollen följd av IFK:s Bo Sällin. |
Varför
spelades matchen på Z-parken och inte på Norra? Den senare planen var hårt
sliten och lades om detta år så Z-Parken fick bli ersättare. Starka slogs ihop
med Lemunda i början av 1980-talet och blev LSW.
Kommentarer
Skicka en kommentar