Här är din verktygslåda

En fråga som sysselsatt mig länge är vilka verktyg som krävs för att skriva en intressant deckare – förlåt spänningsroman heter det numera. Eftersom engelsmännen är bäst i genren hämtar jag mina exempel från den anglosaxiska världen.

Huvudperson är en manlig eller kvinnlig utredare som är i 40-årsåldern och har hunnit en bit i karriären, kommissarie eller intendent. Hen är skild från en kollega men de har inget emot att jobba tillsammans. Förhållandet till alkohol är inte helt problemfritt och dagens arbetsresultat sammanfattas bäst över en öl eller gin och tonic på puben. Trots ett idogt sökande har jag ännu inte hittat någon polis som har hela huset fullt av ungar, dricker mjölk och är scoutledare på fritiden.

Samtliga utredare klarar en arbetsdag utan mat. Ofta är de för bakfulla för att äta frukost och hinner bara kasta i sig en sandvikare till lunch tillsammans med en öl. Många vittnesförhör genomförs över en kopp té. Ni anar inte hur många förtroligheter som utbyts över en kopp Lipton. Där ligger svenska kaffepimplare i lä. Först till kvällen värmer de någon färdigrätt i ugnen vilket sköljs ned med en flaska vin.

… har ännu inte hittat någon polis som har hela huset fullt med ungar, dricker mjölk och är scoutledare på fritiden.

Vår hjälte har en avancerad musiksmak och läsaren får ta del av en massa band och låtar ingen tidigare hört talas om. Musiken avnjuts oftast i bilen medan utredaren funderar igenom alla knepiga delar av det komplexa fallet.

Det var den goda sidan det. På motståndarsidan handlar det ofta om arroganta, rika skitstövlar som behandlar den frågvisa kriminalaren nedlåtande och har yrken som bankdirektör, advokat eller läkare. Gubbsen är välklädda men feta och redan i andra kapitlet antyds en böjelse för unga flickor i korta aftonklänningar. De dricker sin single malt i hemliga klubbar som får Rotary och Odd Fellows att framstå som dagisvarianter.

Andra figuranter i utkanten av handlingen är välinformerade städerskor, nyfikna grannar av det kvinnliga könet och välmenande men korkade konstaplar som klampar runt i blodpölarna. Kriminalteknikerna har huvudrollen i amerikanska tv-serier men här är de obefintliga. Rättsläkarna är omständliga, långsamma och kan aldrig precisera tidpunkten för dödens inträde. Obduktionerna utförs på mornarna och utredaren kämpar emot illamåendet eller måste störta ut i korridoren.

Men den obligatoriska upplösningen i biblioteket får man leta förgäves efter. Den försvann med Agatha Christie och Dorothy Sayers.

Så vad väntar du på? Jag har gett dig hela verktygslådan. Sätt igång och skriv!