Fortsätt till huvudinnehåll

Olika slags snickare



mitt skrivbord ligger en tumstock tillverkad i Hultafors. Den är strategiskt placerad mellan tangentbordet och skärmen. Inte mycket använd, i ganska fint skick.

Dagens kria handlar om hemmasnickare. De där killarna som har snickarbyxor och verktygsbälte hängande runt höfterna. Plus en rejäl prilla under överläppen. Ni ska inte låta lura er av den där bedrägliga outfiten för här finns försäljare, lärare, ingenjörer, bankkamrerer, direktörer, advokater och annat löst folk. Därmed inte sagt att det inte finns duktiga snickare i denna kategori.

Jag delar in hemmasnickarna i två grupper. Den första jobbar fort och systematiskt, äger lämpliga verktyg och maskiner och uppnår sina mål inom rimlig tid. De klarar i regel också att bygga altan, måla, tapetsera, kakla köket och byta packning på badrumskranen. De har en annan märklig egenskap också eftersom de klarar att jobba en hel dag utan annat bränsle än ljummet kaffe och snus. Spillet från deras virkeshögar är minimalt.

Den andra gruppen är mer svårdefinierad. Deras gemensamma nämnare är att de kastar sig in i nya projekt utan att göra klart det förra. De har gott om idéer och planer men svårare att genomföra dem. I trädgården växer högen av skräp vilket är resultatet av flera felmätningar. De har svårt att hitta sina verktyg och en lång tid av arbetstiden går åt att leta. De här kisarna är oemottagliga för den äkta hälftens sarkasmer och sura blickar. Ibland blir de manglade av Arga snickaren på TV.


En riktig snickare och hans lärling.

Hur står det till med återväxten, de där små killarna vars mammor köper snickarbyxor i Ullared? Här anar jag oråd för dagens sjuåringar föredrar paddor, läsplattor och TV-spel framför geopardsågar, fogsvansar och hammare. Framtida lönsamhetsproblem för Clas Ohlson, ÖoB och Jula?

Jag har tummen mitt i handen och står utanför denna manliga gemenskap och försöker kompensera med att jag sett Pelé, Vava och Garrincha på Stockholms stadion 1966 och kan rabbla upp Sveriges VM-lag 1958 från Kalle Svensson i mål till Nacka Skoglund på vänsteryttern.

Mina snickeriförsök under åren har resulterat i gråt, tandagnisslan och allmänt kaos. Alla mina hammare går snett. Numera avstår jag från att försöka.

Varför ligger då en prima tumstock på skrivbordet? Jo, frugan kan ju behöva sätta upp en gardinstång nån gång om året.

Gomidda!


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna