Fortsätt till huvudinnehåll

Intern representation en Motalatradition

Filminstitutets vd Bengt Toll är i blåsväder. Avslöjandet om hans flitiga interna representation och bruk av plastkort toppar Aftonbladets nätupplaga nu på morgonen. Även förmånen av ett årskort på SAS för 124 00 kronor har fått Skatteverket att reagera.

Men förefaller inte ansiktet bekant? Jodå, Bengt Toll är Motalakille, f -48, fast på den tiden hette han Andersson, gick på HALIM och spelade i bandet med det fyndiga namnet Beathovens. Fadern var advokaten Arnold Andersson med kontor på Repslagaregatan.

Uttrycket ”intern representation” förekom flitigt i utredningen om Sölve Conradsson och hans groggande resesällskap i mitten av 1990-talet. En väl inarbetad Motalatradition tydligen och Bengt gör sitt bästa för att föra traditionen vidare.

Bengt försvann till Göteborg där han gjorde karriär inom kultursvängen. Vägen till filminstitutet gick via Film i Väst i Trollhättan (se faktaruta). Under 1980-talet fanns han på SVT:s kulturredaktion där han av cheferna kallades för redaktionens FFI. Förkortningen är journalistslang för ”free floating intellectual.”

Slut för idag, tack för idag som slöjdlärarn sa på Norra skolan. Om du öppnar tidningen varje morgon väntar nya glada överraskningar.

Bengt Toll

Bengt Toll, född 1948, är tf VD för Svenska Filminstitutet. Bengt Toll tillträdde som chef för avdelningen Publiken den 1 februari 2009, och som vice VD den 1 oktober 2009. Bengt Toll var utvecklingschef på Film i Väst 2004-2008, och arbetade med omvärldsfrågor och att bygga internationella nätverk och strategier. Bland annat tog han initiativ till den första svenska tjänsten för legal nedladdning av film. Bengt har de senaste åren varit ordförande i Cine Regio, det europeiska nätverket för regionala filmfonder. Bengt har även arbetat som opera- och teaterregissör, producent på Sveriges Television och Sveriges Radio och som producent i eget bolag. Han har även varit engagerad i Göteborg Film Festival som ordförande 2004-2008 och som programmedarbetare under hela 1990-talet.

Publicerad 2009-02-01 Ändrad 2011-01-03

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna