Fortsätt till huvudinnehåll

När byggnadsnämnden tog kyrkan i örat






Ta en titt på bilden här ovan. En 1 880 kvadratmeter stor damm som underlättar bevattningen på Mjölby kyrkogård. Inget konstigt med det. En sådan anläggning med stora ytor att bevattna kräver en ordentligt tilltagen damm.
Men byggnads- och räddningsnämndens protokoll från majmötet (§ 90) vittnar om komplikationer under dess tillblivelse.

Dammbygget är inget hafsverk. Redan 2009 träffades representanter för Folkunga pastorat, Mjölby kommun och Länsstyrelsen där pastoraret informerade om vilka åtgärder som väntade anläggningen de närmaste åren, bland annat denna damm.

Projektet tog en mer konkret form våren 2013 när man kontaktade Mjölby kommun och övriga intressenter om den blivande dammen. Så långt allt väl men i februari i år informeras byggnadskontoret om att pastoratet anlagt en damm med tillhörande ledningar utan marklov och startbesked. Någon vecka senare ansökte pastoratet om marklov i efterhand vilket beviljades.

Byggnadsnämnden hade därmed laglig rätt att kräva en byggsanktionsavgift som efter en krånglig kalkyl hamnade på en slutsumma av 83 916 kr. Pastoratet bestred avgiften och menade att ingen tjänsteman upplyst dem om att bygget krävde marklov. Byggnadsnämnden ansåg att det fanns förmildrande omständigheter och beslöt att sätta ner avgiften till en fjärdedel eller 20 979 kr. Så kan det gå när inte haspen är på.

Nu kan man kanske tycka att Folkunga pastorat blivit utsatt för ett byråkratiskt pedanteri men jag har motsatt åsikt. Pastoratet är stort och dess chefer ska ha tillräcklig kompetens för att kunna regelverket i detalj. Byggnadsnämnden är ingen vanlig nämnd utan en myndighet som dömer efter lagen. Pastoratet kan vara glada över att nämnden fixar en 75-procentig rabatt. Under de år jag bevakat Mjölby kommun har inga svartbyggande privatpersoner fått 75 procents rabatt när de drabbats av byggsanktionsavgifter.

En mindre tolerant person än jag skulle känna skadeglädje när offentliga institutioner ryker i luven på varandra, men o nej så gemen är inte jag.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...
Skicka en kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer