Fortsätt till huvudinnehåll

Kungen av Stegeborg



 
Jens
Jens Bollius heter en uppslagsrik, företagsam och envis sportjournalist i Motala. Han skriver nyhetsartiklar, krönikor och blogginlägg dagarna i ända. Han har en särskild förmåga att plocka fram de udda detaljerna i idrottsvärldens utkanter som ger liv åt texterna. Idrottsintresset är grundmurat sedan barnsben. Pappa Lars var bandyspelare och -ledare med mångåriga uppdrag på förbundsnivå.

Han är inte bara en god skribbler utan arrangör också. Jens är den skyldige till att Stegeborg Open spelades på sex banor utanför tennishallen idag. Det handlar om minitennis på en bana som är cirka 40 kvm stor. Spelet är snabbt, mycket volley och alla verkade ha kul. Den som är snabb att ta sig på nät har en fördel. Det finns sämre sätt att motionera.

Under några år på 90-talet delade vi arbetsplats på Correns redaktion i Motala. Hans högra pekfinger – och enbart det – var det snabbaste som fladdrat ovanför ett tangentbord. Jens var då som nu sportjournalist och arrangörsådran låg nära till hands också på den tiden. Han arrangerade minipingisturneringar för hela Correns redaktion och jag var inte ensam om att få ryggont av pingisbordet som nådde en till knäna.

En annan populär gren var att arrangera fester i tvårummaren på Platensgatan och Jens jagade alltid rekord. Jag tror att bästa siffran var 47 personer eller något sådant och merparten fick sitta på golvet. Inte alltid uppskattat av dem som hade hunnit upp en bit i åren men fortfarande var unga till sinnes. Detta var under Jens sturm-und-drangperiod och han började ladda för dessa lördagsfester torsdag kväll.


Jens gjorde en avstickare till Gotland och Gotlands Tidningar i slutet av 90-talet men återvände till Motala och Motala Tidnings sportredaktion för tio år sedan. Idrottsintresset har inte mattats med åren.

Tillbaka till Stegeborg Open. Tävlingen började som en turnering för kompisarna i trädgården i den dåvarande bostaden på Stegeborgsgatan för att sedan fortsätta i diverse parker och trädgårdar i det vackra, vilda Ostdalen. Numera har arrangemanget flyttat till tennishallen och vuxit till ett 40-tal deltagare.

Vad månde bliva av fortsättningen? Med Jens energi, uppslagsrikedom och  marknadsföring på Facebook kanske man kan vänta sig en explosionsartad utveckling som involverar hela länet. Glöm inte bort att Vätternrundan började i blygsam skala på 60-talet.

Kanske har Jens redan startat en ny trend. ”Du ser ganska många banor i trädgårdarna runt om i stan”, sa Jens till mig på lördagen.

Men fortfarande väntar jag på att få läsa om Stegeborg Open i MVT. Jag har läst om betydligt tråkigare arrangemang i den tidningen.

Line-up för nationalsången. Kanske inget Neymarskt engagmeang i sången men ändå.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.