Fortsätt till huvudinnehåll

Bolagsstämma i Vårfrukyrkan

Platsen för bolagsstämman,




Världen står i brand. Flyktingar drunknar i Medelhavet, SD rycker framåt och Rysslands tuffare attityd gör svenskar rädda och osäkra. Av detta märks inte så mycket på Correns Mjölbysida. Här går allt sin gilla gång.

Prästen Mikael Eriksson slutar som församlingsherde i Skänninge efter hela åtta år och en sådan världshändelse passerar inte obemärkt. Man skulle kunna tro att det är ett kommunalråd eller en makthavare i näringslivet som tackar för sig efter lång och trogen tjänst men präster har alltid fått stort utrymme i Corren.

Eriksson poserar myndigt med korslagda armar framför Vårfrukyrkan. Kanske säger det något om hans självbild? Eriksson har varit en herde för sin (krympande) flock. Han har engagerat sig i ortens föreningsliv och tror på en ljus framtid för Skänninge som på senare år mist Systembolag, bankkontor och folktandvård och ett antal affärer. Måste kännas trösterikt för en lokalpatriot att höra sådana kungsord från en kommunikationsexpert

I Västervik får han titeln arbetsledande komminister och eftersom församlingen är större får han också fler underställda vilket verkar vara viktigt för en som söker nya ”utmaningar”. Han talar, liksom chefen i Mjölby, Fredrik Lennman i företagsekonomiska termer, mindre om Guds ord. En kyrkoherde är en vd medan en komminister är en mellanchef. Hans avskedspredikan på söndag får säkert formen av en bolagsstämma. Stämmomiddag i församlingshemmet.

Varför inte bolagisera hela Svenska kyrkan?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.