Fortsätt till huvudinnehåll

Östenssons krokiga väg till nya hallen





Östenssons har öppnat sin nya varuhall i Skänninge och köerna ringlade långa i torsdags. Vägen till nya lokaler har varit allt annan än rak för det Motalabaserade livsmedelsföretaget. För att klara ut alla turer måste vi bege oss 20 år tillbaka i tiden. Om man inte har alltför höga anspråk på underhållning är detta en politisk thriller på lokal nivå.

Jag har tagit hjälp av kommunstyrelsens förre ordförande Jörgen Oskarsson(S) att reda ut frågorna. Här följer hans redogörelse.

”1. EMAB erhöll Rosenlundsskolan som dellikvid för Bjälbotullskolan i början på 90-talet. Deras avsikt var att bygga om den till bostäder. Med lågkonjunkturen som följde blev det aldrig aktuellt.

2.  Östenssons etablering var politiskt infekterad. När t.ex. begäran om planändring lämnades in begärde flera tongivande politiker(från alla läger) att skolan skulle byggnadsminnesförklaras.Flera alternativa lägen diskuterades och förkastades.

3. Ett antal gentlemän (som jag minns det, tidigare nostalgiska elever) deltog i debatten. Vi kände ett massivt motstånd.

4.  Det fanns en stämning i Skänninge som odlade motsättningar mot Mjölby och vi (i S-ledningen) ville inte elda under den opinionen, därför blev frågan inte ett vanligt ”voteringsärende”.

5. För att skaffa ett manöverutrymme och i frågan lät vi ett opinionsinstitut göra en undersökning Osäkerhetsmarginal + - 5%. Jag har grävt fram resultatet (avrundat).”

Här följer resultatet av undersökningen.

Bör kommunen tillåta en planändring för en rivning?
För 37 %, emot 53 % och 9 % visste inte.

Vad skall Rosenlundsskolan användas till?
Bostäder 15 %, butik 14 %, kultur- och fritid 24 %, kontor 9 %, ”annat” 4 % och 33 % vet ej

Om inget lämpligt ändamål hittas, vad ska man då göra med fastigheten?
Riva 24 %, stå kvar till lämpligt ändamål hittas 40 %, ”andra lösningar” 18 % och 16 % vet ej

”Utfallet medförde att jag meddelade Gösta Östensson att det saknades politiska förutsättningar att gå vidare med planfrågan,”säger Oskarsson. Vi var liksom Östenssons övertygade om att det var en bra lösning som föreslogs. Jag minns att jag i en magsur kommentar konstaterade att Skänningeborna föredrog historia framför sin utveckling."

Därmed inleddes en 20 år lång Golgatavandring för Motalaföretaget på Östra Kyrkogatan. Jag har bevakat kommunpolitik i många år i Mjölby, Motala, Boxholm, Vadstena och Ödeshög och kan inte påminna mig en liknande historia.

Idag har frågan löst sig med den stora hallen på Tivoliängen. Östenssons har gjort en klassresa från ett källarutrymme till vida vidder på slätten.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom