Fortsätt till huvudinnehåll

Moderaterna vinglar på Duntis



Motala Tidning berättar att kommunstyrelsen beviljat Piraterna ett räntefritt lån på en miljon kronor för inköp av ett nytt luftstaket och bullerdämpande åtgärder.

”Vi har resonerat utifrån att de skött de tidigare lån som de har fått och just de bullerdämpande åtgärderna är en viktig del för kommuninvånarna”, förklarar kommunalrådet Camilla Egberth (S) beslutet.

Alliansen med Moderaterna i spetsen reserverade sig, framförallt mot att lånet är räntefritt. Inget ovanligt på våra breddgrader att partierna har olika åsikter om ekonomiskt stöd till elitidrott.

Det var annorlunda för sex år sedan när Alliansen satt vid styret i Motala och Eva Isaksson-Ribers(M) var kommunstyrelsens ordförande. Då beviljade man ett lån på två miljoner kr till Piraterna.

Hon förvånade åtminstone mig med detta uttalande i Corren: ”vi har gott om likvida medel och att det vore förskräckligt om ett elitlag skulle försvinna på grund av en tillfällig likviditetssvacka.” Jag har bevakat kommunalpolitik i fem Östgötakommuner i 30 år och aldrig hört en ledande företrädare för ett parti oavsett partifärg tillstå att ”vi har gott om pengar”. Trodde inte att sådana formuleringar ingick i den kommunalpolitiska vokabulären men det här beslutet togs någon vecka före valet 2010.

Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Eva Isaksson-Ribers har gått ur tiden och Motalamoderaterna leds numera av Caroline Unéus som tidigare varit verksam i Vadstena. Man kan säga att Moderaterna slutat vingla och återgått till det traditionella startspåret längst till höger på Duntis.
Bild: MIA KARLSVÄRD


De Moderater jag känner bäst är Mjölbymoderaterna och där har det aldrig rått någon tvekan om vägvalet. De har alltid varit emot stora investeringar till fromma för idrotten så länge jag kan överblicka. Ishallen (1986), simhallen (2002) och idrottshallen i Skänninge (2015) är tre exempel.

Är det rätt eller fel att bevilja ett miljonlån till en förening i en riskbransch som speedway? Ja, den saken får Motalas invånare avgöra med hjälp av sina valda företrädare i kommunfullmäktige. Jag njuter åtminstone av C Mores sändningar från Dunteberget. Modern speedway är gladiatorspel och rock´n roll i samma förpackning och ingen funderar över kommunal lånepolicy när fyra cyklar brakar fram emot första kurvan i 100 km/tim. När sen lagledaren Stefan Andersson Skill rusar fram till den svarta sorgtelefonen för att leverera en utskällning till domaren är underhållningsfaktorn ännu högre.

Någon gång i maj är det premiär och etanoldoften ligger åter tung över Duntis.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.