Gammal kärlek rostar aldrig

Den första kärleken glömmer man inte. I år är det 47 år sedan jag besökte Vadstena GK för första gången. En niohålsbana med sex greener och alternativa utslag, SSS 66. En kort bana och det var inga svårigheter att hinna med 36 hål en söndag. I tio år var det min hemmaklubb och det var tio skojiga år.

Sedan dess har banan byggts ut i flera omgångar, förbättringar har skett stegvis med små materiella resurser ofta med ett gäng drivande entusiaster i ledningen. En platt bana fnyser bergsgetterna i min omgivning men jag trivs med de vida vyerna på slätten. Vid klart väder ser man ända bort till Omberg. Den öppna designen ger fritt spelrum åt sydvästen vår och höst.

En milstolpe var inköpet av det nuvarande klubbhuset på 1970-talet som också genomgått om- och tillbyggnader genom åren med hantverkskunniga medlemmar med sågar och penslar. Hela klubbhusmiljön inklusive den välsorterade golfshopen förmedlar en familjär atmosfär som gör mig glad och spelsugen. Ett och annat ansikte från min tid på 70-talet känner jag igen. Träningsområdet är välordnat med en driving range stor nog att rymma ett artilleriskjutfält och en riktigt bra övningsgreen. Det finns också en korthålsbana på höger sida av tillfartsvägen.

 

Här blir man spelsugen.

Slut på preludierna och vi tar oss ut på banan. Mina favorithål kommer tidigt. Femman (par 3 med högt utslag), sexan (par 4 dogleg vänster 90 grader) och sjuan, korthålet bakom den lilla dammen. Jag brukar komma bra överens med åttan (par 5) också.

Men prövningarna kommer direkt efter fikat. Tian, en lång par 5, tilltalar mig inte, ej heller tolvan där allt sluttar åt höger. Men det är skönhetsfläckar som går att leva med. Vadstena är i mitt tycke an anläggning att längta tillbaka till och låta sig inspireras av. Men varför är de gulsvarta 150-meterspinnarna slopade?

Det är lätt att bli hemmablind så jag stämde av mina intryck med Bo Ericsson som började med golfen i Tranås på 1970-talet. Här är Bosses omdöme.

”Äntligen har temperaturen blivit lite mer normal så att man åter kan beträda golfbanan. Tillsammans med Anders Jacobsson besökte jag igår Vadstena golfbana som jag inte spelat på flera år. Det blev en angenäm upplevelse, trots värmen som varit var banan i god kondition. En utpräglad parkbana vilket passar bra med tanke på åldern. Många trevliga hål där 7:an utan tvekan blev favoriten där dammen bara väntar på att få svälja bollen, men båda två lyckades vi lura den och petade i bollarna på par. Hit återvänder jag gärna fler gånger innan säsongen är över.”