Fortsätt till huvudinnehåll

"Många golfstjärnor är bonnläppar"


Göran Zachrisson har passerat zenit som kommentator men i Svensk Golf Podcast nr 20 är han i sitt esse. Intervjun är en översikt över 45 års svensk proffsgolf med tonvikt på Nordea Masters.

Zacke får frågor om förhållandet till golfstjärnorna och vad han tror om framtiden för Nordea Masters. Zacke var under en period osams med självaste Seve Ballesteros sedan spanjoren tyckt att reportern ställt indiskreta frågor om hans djupa och långa formsvacka.

”Många golfstjärnor är bonnläppar och saknar omdöme. Jag gör mitt jobb och det begriper inte alla. Man ska ha respekt för varandras yrkesroller”, sa Zacke.

Vad ska Masters ledning göra att för att återställa Masters till forna glansdagar?

”Det finns ett enkelt svar. Pengar och val av bana, är det väsentliga. Är prispengarna tillräckligt stora kommer stjärnorna”

Zacke tycker att Barsebäck har de bästa förutsättningar för Masters. Det är också Barsebäck som har publikrekordet med 122 000 åskådare över fyra dagar. Om Masters skulle permanentas på en bana är Barsebäck det givna valet.

Var står Masters om fem år, löd en fråga.

”Att tävlingen sänds direkt i TV och att övriga medier hänger på. Utan medierna kommer inte publiken.”

Så sant, så sant.

Tidningskommentarerna efter Nordea Masters på Hills är lagom entusiastiska. Jens Littorin på DN skriver att svensk golfpublik är värd Henrik Stenson och/eller Alexander Norén i startfältet. Många svenskar deltog i årets upplaga och veteranen Robert Karlsson, som närmar sig de 50, var bäste svensk vid sidan av Johan Carlsson. Ändå kom 70 000 åskådare i regnet. Jens Littorin ifrågasätter om Hills är rätt bana för Masters i fortsättningen.

Golfen är märklig. Det räcker inte med att Paul Waring spelar bra, går 14 under par och slår ut Thomas Aiken i särspel. Det ska helst vara ett känt namn som tillfredsställer publiken och medierna.

När detta skrivs skvalar regnet ner. Regnet ger fortsättningsvis nytt liv åt östgötska golfbanor och jag siktar på en runda i mitten av veckan. Troligen utan publik.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...