Fortsätt till huvudinnehåll

"Många golfstjärnor är bonnläppar"


Göran Zachrisson har passerat zenit som kommentator men i Svensk Golf Podcast nr 20 är han i sitt esse. Intervjun är en översikt över 45 års svensk proffsgolf med tonvikt på Nordea Masters.

Zacke får frågor om förhållandet till golfstjärnorna och vad han tror om framtiden för Nordea Masters. Zacke var under en period osams med självaste Seve Ballesteros sedan spanjoren tyckt att reportern ställt indiskreta frågor om hans djupa och långa formsvacka.

”Många golfstjärnor är bonnläppar och saknar omdöme. Jag gör mitt jobb och det begriper inte alla. Man ska ha respekt för varandras yrkesroller”, sa Zacke.

Vad ska Masters ledning göra att för att återställa Masters till forna glansdagar?

”Det finns ett enkelt svar. Pengar och val av bana, är det väsentliga. Är prispengarna tillräckligt stora kommer stjärnorna”

Zacke tycker att Barsebäck har de bästa förutsättningar för Masters. Det är också Barsebäck som har publikrekordet med 122 000 åskådare över fyra dagar. Om Masters skulle permanentas på en bana är Barsebäck det givna valet.

Var står Masters om fem år, löd en fråga.

”Att tävlingen sänds direkt i TV och att övriga medier hänger på. Utan medierna kommer inte publiken.”

Så sant, så sant.

Tidningskommentarerna efter Nordea Masters på Hills är lagom entusiastiska. Jens Littorin på DN skriver att svensk golfpublik är värd Henrik Stenson och/eller Alexander Norén i startfältet. Många svenskar deltog i årets upplaga och veteranen Robert Karlsson, som närmar sig de 50, var bäste svensk vid sidan av Johan Carlsson. Ändå kom 70 000 åskådare i regnet. Jens Littorin ifrågasätter om Hills är rätt bana för Masters i fortsättningen.

Golfen är märklig. Det räcker inte med att Paul Waring spelar bra, går 14 under par och slår ut Thomas Aiken i särspel. Det ska helst vara ett känt namn som tillfredsställer publiken och medierna.

När detta skrivs skvalar regnet ner. Regnet ger fortsättningsvis nytt liv åt östgötska golfbanor och jag siktar på en runda i mitten av veckan. Troligen utan publik.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...