Fortsätt till huvudinnehåll

Vem vill tävla mot mig?

 

Dackeskolan har gjort det igen. Vunnit en matlagningstävling i nationell konkurrens. I Årets Kockelever lagade Benjamin Hellström och Isabella Winkler till en middag som föll kräsna jurymedlemmar i smaken. Benjamin och Isabella är från Linköping respektive Motala men det är ingen nyhet att Dackeskolan lockar till sig elever från hela länet.

Tävlingsvinsten är i och för sig ingen sensation. Under ledning av den PR-sinnade och tävlingsinriktade läraren Katarina Westlund har Mjölbyskolan radat upp vinster de senaste 15-20 åren och gett kommunen välförtjänt PR.

Huvudrättens ingredienser bestod av lök, vildsvin, pumpa, smörad lök- och svampbuljong samt stekta kantareller. Desserten byggdes på äpplen, honung, rosmarin och brödkräm smaksatt med kardemumma och mandel. Sådant är naturligtvis vardagsmat i 95 procent av de svenska hemmen.

Flera av skolans gamla elever har gått vidare till anställningar på prestigefyllda krogar. Vad som händer med deras kamrater som inte platsade i A-laget är däremot höljt i dunkel. Förtjänar sitt levebröd på något storkök i äldreomsorgen?

                      Här läggs grunden till kulinariska framgångar.
 

Dackeskolan utbildar också snickare, bilmekaniker, svetsare, lackerare, elektriker och guldsmeder. Är inte dessa killar och tjejer som fixar dina krånglande elapparater, drar ledningar på nybyggen och lagar den förargliga bucklan på din bil också värda lite uppmärksamhet i medierna? Vem arrangerar tävlingar för dem?

River mig i skallen och funderar på när det blev vanligt att arrangera tävlingar i matlagning. 20 år sedan? Hur som helst har kockyrket genomgått en statushöjning med god hjälp av TV och övriga medier hakar på. Även platta köttbullar från USA får mycket redaktionellt utrymme.

Tre faktorer ligger bakom det växande intresset för mat:

·        Vi har under de senaste decennierna fått reala inkomsthöjningar vilket gör det möjligt att lägga mer pengar på livsmedel och besöka krogen oftare. Det är många år sedan det kostade en halv förmögenhet att besöka Stadshotellet och beställa en fläskkotlett och två vita och en brun.

·         Allt fler reser utomlands för att få inspiration. Man upptäcker nya favoriter och tar bokstavligt talat med dem hem.

*   Och sist men inte minst. Livsmedelsindustrin omsätter miljarder och det är inga svårigheter att finna sponsorer.

 

Kommen så här långt upptäcker jag att jag är hungrig och på lätta ben går jag till köket. Jag lagar till en favorit: prinskorv, stekt ägg och vita bönor toppat med en skiva stekt formfranska. Slänger för säkerhets skull på ett salladsblad, men bara ett.

Vinner jag någon tävling med den?

 

Ett tips. Elevrestaurangen Nils Dacke serverar dagens lunch för det överkomliga priset 85 kr. Jag har inte blivit besviken de få gånger jag besökt restaurangen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.