Erkänn att den här rubriken lockar lite grann. Casanova i Mjölby, vad menar karln? Sex i bloggen? Men lugn mina vänner, bara lugn. Det handlar om Jacques Werup, den skånske författaren, poeten och estradören som på sin tid var nästan lika omskriven som Björn Ranelid. Werup uppträdde bland annat på scen med Lill Lindfors på 80-talet.
Jacques Werup skrev 1979 romanen ”Casanovas senare resor” där Casanova bland annat hamnar i Mjölby. Och som vanligt när Mjölby är inblandat i litterära sammanhang figurerar en viss korvkiosk och ni vet förstås vilken. Jag citerar ett stycke ur boken (sid 282):
”Min hunger hade vid det här laget blivit kolossal. Förgäves sökte jag ett näringslokus. Gång på gång blev jag hänvisad till ett plåtskjul som påminde om allmänhetens urinoarer i Paris. Därifrån stank kokt fett och vidbränd potatis. Man upplyste mig om att den vämjeliga plåtlådan var ett s.k. gatukök vid vilket man parkerade sig och helt enkelt på stående fot glufsade i sig korvar och annat söndermalet grisavfall. Gud hjälpe mig, tänkte jag, att jag må undkomma förnedringen att inta min föda på det viset.
Men hungern blev mig övermäktig. Jag beställde ett glas bourgogne för att få ner det kvalmiga köttet i min strupe. Kvinnan inne i gatuköket, en inte helt oäven, purung liten skapelse, som jag kärleksfullt tilltalade med en strof av Ariosto, öppnade ett monstrums mun:
- Åk hem och ät spagetti din jävla balubas!”
Så fortsätter den inte helt smickrande skildringen av Mjölbys nattliv. Till slut hamnar Casanovas sentida ättling på ett möte hos Frälsningsarmén och det var inte så han tänkt avsluta kvällen.
Såg en TV-intervju med Jacques Werup häromdagen och om ni tycker att det varit tyst om honom på senare år äger det sin riktighet. Han håller på att trappa ner sitt författarskap efter att ha klarat sig igenom en svår sjukdom. Den för en författare så nödvändiga nyfikenheten och drivkraften saknas numera, förklarade han.
Jacques Werup tilldelades 1980 Stora romanpriset på 25 000 kronor för Casanovas senare resor. Mjölby kommuns PR-avdelning hade nog inte röstat på honom.
Jacques Werup skrev 1979 romanen ”Casanovas senare resor” där Casanova bland annat hamnar i Mjölby. Och som vanligt när Mjölby är inblandat i litterära sammanhang figurerar en viss korvkiosk och ni vet förstås vilken. Jag citerar ett stycke ur boken (sid 282):
”Min hunger hade vid det här laget blivit kolossal. Förgäves sökte jag ett näringslokus. Gång på gång blev jag hänvisad till ett plåtskjul som påminde om allmänhetens urinoarer i Paris. Därifrån stank kokt fett och vidbränd potatis. Man upplyste mig om att den vämjeliga plåtlådan var ett s.k. gatukök vid vilket man parkerade sig och helt enkelt på stående fot glufsade i sig korvar och annat söndermalet grisavfall. Gud hjälpe mig, tänkte jag, att jag må undkomma förnedringen att inta min föda på det viset.
Men hungern blev mig övermäktig. Jag beställde ett glas bourgogne för att få ner det kvalmiga köttet i min strupe. Kvinnan inne i gatuköket, en inte helt oäven, purung liten skapelse, som jag kärleksfullt tilltalade med en strof av Ariosto, öppnade ett monstrums mun:
- Åk hem och ät spagetti din jävla balubas!”
Så fortsätter den inte helt smickrande skildringen av Mjölbys nattliv. Till slut hamnar Casanovas sentida ättling på ett möte hos Frälsningsarmén och det var inte så han tänkt avsluta kvällen.
Såg en TV-intervju med Jacques Werup häromdagen och om ni tycker att det varit tyst om honom på senare år äger det sin riktighet. Han håller på att trappa ner sitt författarskap efter att ha klarat sig igenom en svår sjukdom. Den för en författare så nödvändiga nyfikenheten och drivkraften saknas numera, förklarade han.
Jacques Werup tilldelades 1980 Stora romanpriset på 25 000 kronor för Casanovas senare resor. Mjölby kommuns PR-avdelning hade nog inte röstat på honom.
Kommentarer
Skicka en kommentar