Fortsätt till huvudinnehåll

Hård konkurrens bland yrkesspelarna

Gustav tränar järnsexor på Mjölby GK sommaren 2010. Bakom syns Fredrik Andersson

Golfen är obarmhärtig mot sina utövare. Vi hackare har otaliga fantasifulla förklaringar till våra misslyckanden men i slutändan är det sista raden på scorekortet som säger allt. Vi kan aldrig i likhet med fotbollsspelare skylla på medspelare, domare eller skavsår. Statistiken avslöjar allt. Som fritidsgolfare kan vi leva med detta men för den som har valt sporten som levebröd är det tuffare papper. Kommer in på dessa funderingar i efterdyningarna av Gustav Adells storstilade vinst på Öland igår. Två dagars golfspel på Ekerum och Kalmar gav 72 000 kr brutto i plånboken och bakom sig i prislistan hade han kända namn som Patrik Sjöland, Jarmo Sandelin och Joakim Haeggman. Jag blev nyfiken på Gustavs ranking och gick in på golf.se för att kolla och jag ser att Gustav är rankad som nr 58 i Sverige. Högst rankad är förstås Robert Karlsson. Gustavs förra klubbkompis från Mjölbytiden, Andreas Andersson, är rankad som nr 103. Gustav har sedan proffsdebuten 2005 spelat in totalt 766 492 kronor vilket gör ett årligt snitt på 128 ooo kronor. I år är sammanlagda prissumman 123 900 kr varav gårdagens prischeck alltså utgör merparten. 2011 ser alltså ut som ett normalår. Det bästa året var 2010 med 212 000 kr. 2008 var inte långt ifrån med 208 000 kr. Andreas, som numera representerar Omberg och som fick spela Masters på Bro Hof i somras, har varit yrkesspelare sedan 2001 och spelat in sammanlagt 523 529 kr. Hans bästa år var 2007 med 188 830 kr. Innevarande år är prissumman 51 467 kr Sett mot dessa siffror inser man att proffstillvaron inte alltid är en dans på rosor och att det krävs en ekonomisk uppbackning av sponsorer. Jag tror jag har en aning om hur många timmar Gustav och Andreas lagt ner på driving-rangen, övningsgreen och framförallt på gymmet. Men framtiden ser onekligen intressant ut.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...