Fortsätt till huvudinnehåll

Intern representation en Motalatradition

Filminstitutets vd Bengt Toll är i blåsväder. Avslöjandet om hans flitiga interna representation och bruk av plastkort toppar Aftonbladets nätupplaga nu på morgonen. Även förmånen av ett årskort på SAS för 124 00 kronor har fått Skatteverket att reagera.

Men förefaller inte ansiktet bekant? Jodå, Bengt Toll är Motalakille, f -48, fast på den tiden hette han Andersson, gick på HALIM och spelade i bandet med det fyndiga namnet Beathovens. Fadern var advokaten Arnold Andersson med kontor på Repslagaregatan.

Uttrycket ”intern representation” förekom flitigt i utredningen om Sölve Conradsson och hans groggande resesällskap i mitten av 1990-talet. En väl inarbetad Motalatradition tydligen och Bengt gör sitt bästa för att föra traditionen vidare.

Bengt försvann till Göteborg där han gjorde karriär inom kultursvängen. Vägen till filminstitutet gick via Film i Väst i Trollhättan (se faktaruta). Under 1980-talet fanns han på SVT:s kulturredaktion där han av cheferna kallades för redaktionens FFI. Förkortningen är journalistslang för ”free floating intellectual.”

Slut för idag, tack för idag som slöjdlärarn sa på Norra skolan. Om du öppnar tidningen varje morgon väntar nya glada överraskningar.

Bengt Toll

Bengt Toll, född 1948, är tf VD för Svenska Filminstitutet. Bengt Toll tillträdde som chef för avdelningen Publiken den 1 februari 2009, och som vice VD den 1 oktober 2009. Bengt Toll var utvecklingschef på Film i Väst 2004-2008, och arbetade med omvärldsfrågor och att bygga internationella nätverk och strategier. Bland annat tog han initiativ till den första svenska tjänsten för legal nedladdning av film. Bengt har de senaste åren varit ordförande i Cine Regio, det europeiska nätverket för regionala filmfonder. Bengt har även arbetat som opera- och teaterregissör, producent på Sveriges Television och Sveriges Radio och som producent i eget bolag. Han har även varit engagerad i Göteborg Film Festival som ordförande 2004-2008 och som programmedarbetare under hela 1990-talet.

Publicerad 2009-02-01 Ändrad 2011-01-03

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...
En kommentar
Läs mer

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...
Skicka en kommentar
Läs mer