Fortsätt till huvudinnehåll

Debatt om Lundbyskolan - igen

Så debatteras åter Lundbyskolans existens bland Mjölbys politiker. Debatten har pågått i snart tio år och det har inte alltid varit lätt urskilja frontlinjerna mellan blocken eller i partierna.

Under mandatperioden 2002-2006 genomfördes en utredning där flera skäl anfördes för att lägga ner skolan och låta barnen gå i en utbyggd Blåklintskola. Skolan var gammal och sliten och ligger i utkanten av ett stort och väl trafikerat industriområde.

Alla tycktes vara ense men plötsligt bytte socialdemokraterna fot vilket inte tilltalade skolnämndens ordförande Elisabeth Moborg som avgick. Men när regimskiftet kom 2006 beslutade alliansen att genomföra om- och tillbyggnaden av Blåklintskolan till en skola för låg- t o m högstadiet.

Idag är Lundbyskolan aktuell igen, påpassligt omdöpt till Sörby förskola. Behovet av förskoleplatser är stort sedan Östergården drabbats av mögel och 110 barn flyttats till Sörby förskola. Nu pågår diskussioner om förskolan endast ska vara tillfällig eller permanentas. Miljökontoret ger endast dispens för en termin i taget. För en permanent lösning krävs att de omkringliggande industrierna, bland annat BT, ger sitt medgivande. Den miljö som inte dög för mellanstadiebarn för tio år sedan duger alltså för förskolebarn, åtminstone tillfälligt. Förklara det den som kan. Pengar? Eller brist på pengar.

Kring 2005-2006 sades det att nästa förskola i södra delen av stan skulle byggas i det nya villaområdet på Sörby. Varför den har försvunnit ur diskussionen vet jag inte. Min gissning är att tomtförsäljningen inte motsvarat förväntningarna. Allmän ekonomisk oro, högre räntor och högre krav från bankernas sida måste ha påverkat dem som drömmer om nytt hus.

Hur kommer det sig då att skolan överhuvudtaget blivit granne med stans största industri? Ja, från början (mer än 50 år sedan) byggdes den som yrkesskola. Det var alltså före Dackeskolans tillkomst.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...