Fortsätt till huvudinnehåll

Tysstnad. Tagning!


Efter att ha deltagit i två inspelningar av reklamfilm betraktar jag mig som något av en veteran bland statister. Nja, det där kan nog betraktas som en kvällstidningsvariant men det har gett inblickar i en bransch som jag tidigare bara haft en rudimentär uppfattning om. Nu ska jag förmedla mina intryck i följande punkter:

1) Branschen är befolkad av unga människor. Jeansen sitter lågt, om vi säger så.

2) Scenen är en stökig f d industri- eller kontorslokal i Norrköping. Har du tur fungerar spolningen på toaletten.

3) En inspelningsdag består till 80 procent av väntan. Arbetsdagen börjar med kaffe medan inspelningspersonalen riggar med belysning och kameravinklar i två timmar. När belysningen väl är klar går en studiolampa sönder och ytterligare en kvarts väntetid. Innan dess sminkas vi av en sminkös som bättrar på sminket i takt med att vi svettas framför lamporna. Men väntan blir inte plågsam. Vi dricker mer kaffe och försöker försiktigt luska ut vilka de övriga statisterna är.

4) När det väl är min tur är inspelningen över på 20 minuter. Tre, fyra repetitioner och lika många tagningar så är det över. Nästan. För då ska scenen spelas in igen men med en annan kameravinkel.

5) Under lunchen skvallrar vi om branschen och då spetsas mina öron. Vi får veta att Teliamannen – ni vet den är stillsamme skåningen som ständigt gör bort sig inför sina barn – inte får några jobb längre. Han kommer i flera år att förknippas med Telia. Samma öde kommer förmodligen att drabba den betydligt yngre tekniknörd som just nu finns med i alla filmer om Telenor. Branschen mår bra, kunderna står i kö men det är brist på idéer och manus.

6) Statisterna är en blandning av unga och gamla, nybörjare och erfarna. Ett par av medspelarna har jag sett i andra produktioner gjorda av andra bolag.

När inspelningen är klar så undrar man hur producenten får ihop detta till ett enhetligt budskap. Men däri ligger teamets styrka. Betänk att en reklamfilm sällan är längre än 20 sekunder men hinner berätta en story med flera snabba klipp och olika bildvinklar. En stor del av arbetet görs vid datorn. Det muntliga budskapet har en stödjande men underordnad funktion.

Till sist. Svaret på den fråga som gnagt inom dig sedan du började läsa denna text. Hur har karln fått uppdraget? Ärligt talat, jag har inte vågat fråga.

För 30 år sedan var jag statist i en inspelning av Lykkeland – filmen om Ernst Rolfs liv som gick på SVT. Huvudrollsinnehavare var operasångaren Hans Josefsson och scenen spelades in i Boxholms Folkets Park som har ett unikt 20-talsutseende i scen och salong. Även här var huvudingrediensen väntan men jag utnyttjade överflödig tid till att intervjua Josefsson. Ni anar inte hur mycket som kan gå snett med en inspelning utomhus som ska föreställa 20-tal. En moped förstörde en tagning, ett flygplan en annan. De enda som var riktigt pålitliga var brandkåren som sprutade vatten över scen och salong.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och