Biogas är den nya innedrogen

Stopp och belägg. Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) drar i handbromsen för Ödeshögs biogasprojekt. För stort, för riskfyllt och ett beslut fattat på för tunt beslutsunderlag. Ska kommunen låna upp 30 miljoner kronor krävs en ordentlig utredning och noggranna kalkyler hävdar hon och kommer att yrka återremiss vid nästa kommunfullmäktigesammanträde.

Det ligger en del i hennes argument. 30 miljoner kronor är en stor investering för en liten kommun. Det motsvarar 120 miljoner kronor för Mjölby och 750 miljoner kr för Linköping. Stojnic-Karlsson pekar på ännu en svaghet i projektet, nämligen anknytningen till en enda partner. Vad händer om potatisföretaget Ole Flensted går i putten eller flyttar sin verksamhet till annan ort? Då står kommunen där med sitt reningsverk utan annan råvara än den kommunens invånare själva åstadkommer.

Varför så bråttom, frågar hon också. Svaret är att Flensted har flera samarbetspartners som bankar på dörren. Men affärsförhandlingar under hot ger sällan bra resultat. Alla parter kan gå in i ett avtal med ärliga avsikter men förutsättningarna kan förändras över tid och då står man där med sin tvättade hals.

Svenska kommuner springer i flock. På 80-talet skulle det byggas nöjesparker med förebild i Skara sommarland, på 90-talet och en bit in på 2000-talet byggdes minirondeller i varje gatukorsning och nu är biogasframställning den nya innedrogen. I åtminstone det första fallet fick byggivern svåra ekonomiska och personliga konsekvenser för ett par västsvenska kommuner och deras ledande tjänstemän.

Kommunala affärsprojekt orsakar inga glädjekonvulsioner på börsen. Avskräckande exempel finns på närmare håll. I Ödeshög lanserades Trollehatt på 1980-talet som en året-runt-öppen nöjespark med brakkonkurs som följd. Kommunen förlorade väl inga pengar men den lokala sparbanken fick ge upp sin självständighet efter att ha förlorat mycket pengar. I Aneby fick Ekotopia ett olyckligt slut med vantarna i bordet.

För ett beslut om återremiss krävs att en tredjedel av kommunfullmäktiges ledamöter ställer sig bakom yrkandet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Läs mer

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen