Fortsätt till huvudinnehåll

Jag bävar



Det blåser nordlig motvind för ishockeyn. NHL ligger för fäfot, KHL engagerar inga svenskar och en medelmåttig elitserie tappar publik.

På det lokala planet är det inte skojigare. LHC ligger i tabellens mittfält och är knappast någon guldkandidat. Mjölby Hockey sladdar i tabellen i div I E och i Norrköping gör Vita Hästen ett nytt misslyckat försök att avancera ett pinnhål i seriesystemet. (Be mig inte redogöra för hockeyns seriesystem).

Och så har vi flaggskeppet Tre Kronor, det stolta landslag som för många år gjorde hockeyn folkkärt via TV-rutan. Torsdagens utklassningsförlust i Channel One Cup mot Ryssland (1-5) var den sjunde raka förlusten i de där turneringarna som ingen kan namnen på. Sjunde raka och Pär Mårts blir allt glåmigare bakom glasögonen.

Devalveringen av Tre Kronor visar sig också i valet av TV-kanal. TV 10 är ingen kanal som förknippas med stora idrottsevenemang och jag vet inte hur många som har tillgång till den. Fortsättning följer mot Finland i eftermiddag. Jag bävar.

Idrottsliga konjunkturer går upp och ner och jag hoppas att Tre Kronor skärper sig inför hemma-VM om några månader. Annars får slipsnissarna på förbundet uppsöka arbetsförmedlingen.
Tur att jag har spansk ligafotboll i Canal C More och Viasat Golf att tillgå denna helg.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.