Fortsätt till huvudinnehåll

Socialdemokrater och moderater i samma båt

Lite i skymundan av den mögliga förskolan Östergården pågår diskussioner kring köpet av Carlslunds villaområde söder om stan. När kommunstyrelsen beslutade i förra veckan hade också kristdemokraterna och vänsterpartiet sällat sig till folkpartiets kritik. Mjölby behöver inte 40 nya villatomter. utöver dem som finns på Sörby och kv Ryttaren. Folkpartiets Carina Johansson lovar ett överklagande när det slutliga beslutet tas i kommunfullmäktige i januari.

Jag tror inte på Ehrenkronas förklaring att den kommunala köpeskillingen på sju miljoner kr behövs för att investera i ett biogasprojekt tillsammans med det kommunägda Mjölby Svartådalen Energi AB. Det finns nog andra hål att stoppa de pengarna i. Kolla bokslutet på 121.nu.

Så länge kommunfullmäktiges två största partier håller fast vid sitt ställningstagande går beslutet naturligtvis igenom. Socialdemokrater och moderater har mer gemensamt än vad folk tror när det gäller praktisk politik. Men ändå är moderaternas beslut förbryllande. Under de senaste dryga tio åren har moderata bönder kritiserat socialdemokraterna och Jörgen Oskarsson för att köpa på sig för mycket mark. Detta tycks vara glömt nu. Nu gäller det att komma till en partikamrats undsättning.

Har slagit lite i Correns textarkiv och hittat minst två artiklar från 2006 och 2007 där markägaren slår ut med armarna mot fotografen och framhåller vilken fantastisk miljö Carlslund erbjuder  hugade villaspekulanter. Något utöver det vanliga i en kommun av Mjölbys storlek. Resultatet av ansträngningar hittills, nio bebyggda tomter.

Mjölby kommun får snart byta slogan. "Kom till kommunen med fler villatomter än invånare".

Får till sist önska alla läsare en God jul. Det gäller alla, såväl i slott som i koja.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.